Kommunen: ”Det är ett förtäckt hot”

Gällivare kommun tänker inte lägga sig för LKAB:s påtryckningar. I stället hoppas man att parterna ska hitta tillbaka till förhandlingsbordet, där konstruktiva diskussioner ska ha pågått i fyra år, enligt Jeanette Wäppling (V), kommunalråd i Gällivare. Kommunen hade bjudit in till ännu en förhandling den 12 maj, men mötet blev aldrig av då LKAB i stället överrumplade med ett ultimatum: Gå med på vårt slutbud, eller se Malmbergets gruva stängas.

– Vi är utsatta för en informationsstrategi. De utnyttjar media för att skrämma medborgarna och tvinga fram ett avtal, säger Lars Alriksson (M), kommunalråd i Gällivare.

Parterna befinner sig nu i ett dödläge. Något som kommunledningen hoppas kunna bryta, men inte genom att gå gruvbolaget till mötes och acceptera slutbudet. Kommunen vill i stället att förhandlingarna ska återupptas för att nå ett avtal om hur mycket som LKAB ska ersätta kommunen för den samhällsomvandlingen som gruvdriften gjort nödvändig.

Konflikten grundar sig i en oenighet om hur det samverkansavtal som kommun slöt med LKAB i april 2012 ska tolkas. Bolaget förslår att de ska bygga upp en tredjedel av de kommunala byggnaderna och en tredjedel ska de betala nybyggnadspris för som kommunen sedan ska upprätta. Resten vill de betala endast hälften för. På den sista punkten går meningarna isär. Kommunen anser att LKAB är skyldiga att betala hela beloppet.

– Det är LKAB som skadat samhället så pass att invånarna i Malmberget inte kan bo kvar. Då ska de också ersätta hela flytten. Samverkansavtalet är uppbyggt på att etappområdet ska ersättas i sin helhet. Även de kommunala byggnader som redan tagits ur bruk på grund av det krympande invånarantalet. Den ersättningsprincipen tillämpas i Kiruna och det är viktigt att det likställs här, säger Lars Alriksson.

Kommunledningen tror inte att hotet om stängning av gruvan skulle vara en direkt konsekvens av de strandade förhandlingarna. De hänvisar snarare till att de förändrade ekonomiska förutsättningarna för bolaget skulle kunna leda till eventuell nedläggning. Men att bolaget och kommunen skulle stå en miljard kronor från varandra, som LKAB:s direktör för samhällsomvandlingen Stefan Hämäläinen tidigare angivit, dementerar kommunen.

– I slutändan landar det på mellan 500 och 600 miljoner kronor. Vi vill att allt ska ersättas till ett nybyggnadspris, men de vill bara ersätta en del av summan, säger Jeanette Wäppling.