Det råder rekordlåg arbetslöshet i Malmfälten – men samtidigt finns ett stort behov av arbetskraft, särskilt inom vård och skola. Det finns en allmän oro för att det nya inkomstkravet för arbetskraftsinvandring kan försvåra rekryteringen av personal inom välfärdssektorn, särskilt i regioner som Norrbotten där behovet är stort.
– Det har pratats mycket om det där. Det här rör enbart arbetskraft som rekryterats utanför Europa, personer som per definition inte kan svenska och inte känner till Sverige, säger Ulf Kristersson i samband med besöket på Aitik på onsdagen.
Men det finns ju ett väldigt stort behov, framförallt när det gäller undersköterskor och lärare. Hur ska kommunerna göra då?
– Jag är väldigt mån om att människor i högre grad flyttar dit där jobben finns. Framför allt om man har svårt att hitta jobb på andra ställen. Vi arbetar för att det inte ska vara möjligt att leva på bidrag i delar av Sverige så länge det finns jobb i andra delar.
Kristersson gör ingen skillnad på förutsättningarna i norra Sverige jämfört med övriga landet – trots bland annat stora avstånd och omfattande samhällsomvandling.
– Bostadsbrist har vi i alla svenska tillväxtkommuner, sade han, och uttryckte en förhoppning om att byggandet ska ta fart när inflationen och ränteläget sjunker.
När det gäller regeringens tidigare förslag om att kommuner ska få del av skatteintäkterna från vindkraftsetableringar bekräftar han att arbetet pågår.
– Det handlar om att skapa incitament för kommunerna. När man etablerar vindkraftsparker ska det också finnas ekonomiska fördelar för kommunen. Det är något som regeringen arbetar med.
På försvarsområdet vill Ulf Kristersson inte ge några konkreta löften om nya regementen eller baser i Norrbotten, men han signalerar att förändringar är att vänta.
– Mer närvaro tror jag man kan förvänta sig. Både svensk och Nato-närvaro. Vi har två stora fokusområden. Det ena är det arktiska, som är särskilt viktigt för Sverige, Norge och Finland. Det andra är hela Östersjöregionen – Sverige, de baltiska staterna, Finland och Polen.
Han betonar att planeringen sker utifrån vilka militära förmågor som ska utvecklas i samverkan med andra länder.
– Vi börjar inte med att bygga regementen, utan med att definiera vilka förmågor vi ska ha. Det är ett avancerat arbete som kräver att olika delar växer i rätt takt.
– Det är Försvarsmakten som håller i logistiken. De vet var det behövs utbildning, var det finns infrastruktur, och hur man kan samarbeta internationellt.
På frågan om invånare i Norrbotten bör känna oro för säkerhetsläget svarar han:
– Man ska inte gå omkring och oroa sig. Däremot ska man göra det som situationen kräver. Nato-medlemskapet är ett sånt steg. Att snabbt och kraftfullt rusta upp det svenska försvaret till en helt ny standard är ett annat. Och att EU blir mindre beroende av USA är ett tredje steg. Vi vet vad vi håller på med.
När det gäller Malmbanan har statsministern, likt i frågorna om bostadsbristen och personalförsörjningen, inget nytt att presentera – trots att järnvägen är en avgörande länk för den industriella utvecklingen i norr.
– Jag har inget besked för dagen. Men den är otroligt viktig, och vi har redan anslagit väldigt stora summor för ny och förbättrad infrastruktur i Sverige. Jag får återkomma när det gäller detaljer och tidplaner.