Polisens bombgrupp gör den allra första analysen av ett misstänkt ämne som hittas. Ganska snart kan polisen göra sig en bild av vad de har att göra med – om det är något kemiskt, radionukleärt, explosivt eller biologiskt. Eller i de allra flesta fall – ofarligt.
– Polisen har ganska bra utrusning när det gäller sådant här, de kan göra relativt detaljerade analyser, säger Pontus Jureen, enhetschef för Folkhälsomyndighetens foskningsavdelning för högpatogena bakterier.
Om ett prov misstänks vara bakteriellt hamnar det just på denna avdelning för analys.
– Först och främst misstänker vi alltid mjältbrand. Det är däför vi har dygnet runt-beredskap i händelse av att något behöver analyseras, säger Jureen.
– Mjältbrand är i huvudsak den enda bakteriella smitta som framställs i pulverform. Men vi kan också vidga spektrat av tester, till exempel för sådant som harpest, tuberkulos, brucella eller pest av typ "digerdöden".
I Sverige testas substanser först och främst för sjukdomar som förekommer "naturligt" i vår miljö. I USA däremot, har forskarna en lång lista med ämen som kan framställas för till exempel biologisk krigsföring.
Det är ungefär ett till tio prov som varje år lämnas in till avdelningen för högpatogena avdelningen för analys.
– Vi har ett laboratorium av säkerhetsklass tre. Det är till för att de som jobbar med de här analyserna ska kunna hantera smittsamma ämnen utan risk, säger Jureen.
De initiala proverna som togs av polisens bombgrupp i Gällivare visade att ämnet var ofarligt. Resultatet av slutgiltiga proverna väntas komma under dagen.