En sameby som stämmer staten är inte en helt ny företeelse. Men att stämma staten för rätten till småviltsjakt och fiske är däremot det. År 2009 lämnade Svenska samernas riksförbund, SSR, tillsammans med Girjas sameby in en stämningsansökan mot staten för att få rätten till antingen hela eller halva förvaltningen av fiske och småviltsjakt. Staten vill inte att nåt av förslagen ska bli verklighet.

I dag är det länsstyrelsen som har uppdraget från regeringen att ha tillsyn över småviltsjakt och fiske, se till att jakten utövas inom de mål som finns samt sälja jakt- och fiskekort.

År 1993 öppnades den statliga marken ovan odlingsgräns, alltså fjällmarker, upp för fri jakt efter att argument om orättvisa pyrt inom jägarkåren. Det kritiserades starkt av samer och det uppstod bland annat hungerstrejk och protestjojk i riksdagen. Sedan dess har antalet jägare i svenska fjällen från flera olika länder ökat.

I dag upplever samebyarna ett stort tryck på rennäringen, då lösa jakthundar på fjället skrämmer eller driver renar och gör det svårt att samla till slakt och skiljning som inträffar på hösten. När det kommer till fiske uppger medlemmar i Girjas sameby att det främst är den skotertrafik som fisket medför som stör. Detta under den sena vårvintern, en tid då vajorna ska kalva och kräver en stressfri miljö.

I huvudförhandlingarna som påbörjades i slutet av maj i år mötte samebyns advokater staten som representeras av Justitiekanslerns ombud. Parterna radade upp en mängd historiska dokument och det hela kommer att kokas ihop till hur rätten väljer att tolka sedvanerätt och urminneshävd som samebyn har använt som bevisning.

Rättegången avrundades i slutet av juni och nu är snart en fem månader lång väntan till ända då domen meddelas den 3 februari. Men där kommer det knappast att ta slut, då både samebyn och staten menar att de kommer att överklaga vid en för dem negativ dom.