KRÖNIKA En oktoberdag 2007 – alltså för snart elva år sedan – träffade jag Ewa Hedkvist Petersen i en kontorslokal på Kungsgatan i Luleå.

Den tidigare Europaparlamentarikern hade fått regeringens uppdrag att fungera som statlig vindkraftsamordnare – en uppgift i linje med den nya energipolitiken.

Siktet hade ställts in på att växla bort olja och kol mot vindkraft och andra förnyelsebara energikällor.

Hedkvist Petersen framhöll att den nya politiken innebär jobb och nya utvecklingsmöjligheter för Norrlands inland

”Det finns många bra vindlägen i inlandet, exempelvis Markbygden i Piteå, Sjijska i Gällivare och Rautiorova i Övertorneå”, sa hon.

Nu är det vi talade om då verklighet.

I tisdags besökte jag vindkraftsparken i Markbygden, ungefär tre mil från centrala Piteå.

Det fullkomligt kokar av aktivitet i skogarna och vindsnurrorna står bokstavligt talat som spön i backen.

På plats finns sedan tidigare 50 vindkraftverk – och i november blev det klart att de nya aktörerna GE och Green Investment Group investerar enorma åtta miljarder kronor i bygget av 179 nya vindkraftverk.

Till detta ska läggas Enercon som är i full färd med att färdigställa 77 andra vindkraftverk.

Det betyder att det kommer att stå sammanlagt 306 stora vindsnurror i området slutet av 2019.

Det kommer dessutom inte stanna vid dessa 306 vindkraftverk.

”Markbygdenprojektet omfattar ju upp till 1101 verk”, säger Kristina Falk, chef för tillstånds- och miljöprocessen hos Svevind.

Effekterna för arbetsmarknaden och näringslivet i norr är redan stora.

I en kontorsbarack i Markbygdenområdet träffar jag Göran Petäjävaara från Jokkmokksföretaget Lapplands Eltjänst – ett av de norrbottniska företag som har glädje av investeringarna i Markbygden.

Han berättar att det ska dras hela 50 mil kabel i området.

”Det här är vår enskilt största affär. Ordern uppgår till 136 miljoner kronor. Vi har öppnat nytt kontor i Piteå och söker febrilt efter elkunnigt folk”, säger Petäjävaara.

För byggföretaget NCC handlar det om ett kontrakt på 800 miljoner kronor.

NCC:s uppdrag omfattar bland annat att bygga vägar inom området (totalt 13 mil!), anlägga kranuppställningsplatser och förse parken med betongfundament för respektive vindsnurra.

”Just nu har vi ungefär 40-50 anställda på plats”, säger Robert Nilsson, NCC:s projektchef.

Det är inte undra på att Norrbotten numera hör till de län som har lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

Den gröna omställningen bidrar till ny sysselsättning. Investeringarna i förnybar energi sätter snurr på arbetsmarknaden och fungerar som en adrenalinkick för det lokala näringslivet.

Det som är bra för planeten är helt enkelt bra även för jobb, ekonomi och företagande.

Sveriges utveckling under de senaste decennierna är för övrigt ett mycket bra bevis.

Sedan 1990 har Sverige minskat sina klimatpåverkande utsläpp med 26 procent. Samtidigt har ekonomin vuxit med omkring 60 procent.

Detta visar även hur fel Donald Trump har när han slår vakt om kol och olja.

Framtiden ligger inte i att hålla fast vid gammal teknik och miljöskadliga lösningar. Det blir i längden ohållbart.

Framtiden är istället att investera i det som är förnybart, klimatsmart och långsiktigt hållbart.

Häromveckan invigde statsminister Stefan Löfven Hybrit i Luleå – SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls gemensamma anläggning för att utveckla en stålproduktion utan koldioxdutsläpp.

Då satte han upp målet Sverige ska bli det första fossilfria välfärdslandet i världen. Det är klok klimat- och miljöpolitik men också bra närings- och tillväxtpolitik.

Det som sker i Markbygden i Piteå denna sommar 2018 är ett synbart bevis.