Mannen vi kallar Joona och hans flickvän bor tillsammans i Mellansverige, men är uppe några dagar för att hälsa på släkt och vänner. Det har varit ett jobbigt år. Joona har haft flera psykoser – en gång stack han till och med utomlands bara på ett infall.
Flickvännen Anna-Maria berättar senare i förhör att det nästan alltid hänt i samband med att Joona druckit och att hon därför försökt få honom att låta bli. Joona har missbrukat droger periodvis också, i tidiga tonåren.
Nu är det uppe för att hälsa på familjen och de bor hemma hos flickvännens pappa. Det blir en lugn kväll.
Åtminstone fram till midnatt.
Anna-Maria vaknar mitt i natten av att Joona inte ligger bredvid henne i sängen längre. Först tänker hon att det inte är något konstigt, han kanske bara har gått på toaletten? Men tiden går och Joona kommer inte tillbaka, så Anna-Maria kliver upp och tassar ut i lägenheten.
Utanför pappans sovrum möter hon Joona, iklädd pappans morgonrock. Hon frågar varför han har den på sig.
Joona svar gör henne alldeles kall inombords.
"Det är jag som är din pappa nu. Din pappa är inuti mig."
Exakt klockan 02.00 får SOS alarm ett samtal från en skräckslagen Anna-Maria. Hon har till slut lyckats tvinga sig förbi pojkvännen Joona som försöker hindra henne från att ta sig in i pappans sovrum. Väl där inne har hon hittat sin pappa, livlös och täckt av blod, i sängen. Joona har lagt en tunn bäddmadrass över kroppen, som för att gömma den. Familjens hund ligger vettskrämd under en soffa.
Samtalet bryts och Anna-Maria blir ännu med rädd. Hon lyckas få kontakt igen och ber att polisen ska komma på en gång.
Med SOS-operatören i luren går Anna-Maria mot Joona. Han har börjat raka av sig håret och hon säger senare i polisförhören att det nog var för att bli mer lik hennes pappa utseendemässigt. Pappan hade nämligen rakat bort huvudet på håret. Och tidigare på kvällen hade de tagit en bild tillsammans – Joona och pappan – och Joona hade sagt att han såg upp till sin svärfader och ville vara "mer som han".
SOS-operatören vill prata med Joona. I efterhand har Anna-Maria berättat i en intervju med NSD att hon tyckte det var både konstigt och väldigt jobbigt att SOS plötsligt ville prata med själva gärningsmannen.
– Jag tänkte inte så mycket. Jag var mest i chock.
Så hon räcker över luren.
Joona: Ja, hallå.
SOS: Hej. Vad är det som har hänt?
Joona: Inte har det hänt någonting här.
SOS: Har det inte hänt någonting där?
Joona: Nä.
SOS: För...så det hon säger stämmer inte eller..?
Joona: Nä, det stämmer inte alls.
SOS: Det stämmer inte. Tror hon det här eller..?
Joona: Mmm.
SOS: Eller är han där? Är (mordoffrets namn) där?
Joona: Jo, visst är jag här.
SOS: Vem är det jag pratar med nu? Är det inte Joona jag pratar med nu?
Joona: Nä.
SOS: Vem pratar jag med då? Med (mordoffrets namn)?
Joona: Ja.
SOS: Men hon säger att det är (mordoffrets namn) som farit ill...illa till?
Joona: Nä... inte har jag gjort det.
SOS: Det har han inte?
Joona: Nä.
SOS: Och du säger att du är (mordoffrets namn)?
Joona: Jo.
SOS: Okej. Vars är...och det är bara ni två där?
Joona: Jo.
SOS: Okej. Jaa...ja, men du, vi...vi skickar fram hjälp åt er i alla fall, så stanna där i lägenheten tills det kommer någon.
Joona: Inte behöver ni skicka någon hit.
SOS: Jo, men vi gör det för säk...vi vet ju inte riktigt vad som stämmer. Hon säger en sak och du säger en annan sak, så jag vet...jag vet ju inte vem du är ändå, så att...vi måste ju göra så. Vi måste ju ta sådant här på allvar.
Joona: Okej.
SOS: Mmm. Hej då
Joona: Hej.
Ur polisens avrapporterings-pm: "Misstänkt person sitter på en stol i vardagsrummet, han är fåordig och reagerar inte mycket på att vi kommer in i lägenheten."
Anna-Maria fick vänta i drygt 50 minuter tillsammans med mannen som dödat hennes pappa innan hjälpen kom, något hon senare i intervjun med NSD var starkt kritisk mot.
Joona vägrar svara på frågor och tiger sig igenom samtliga förhör med polisen under veckorna han sitter häktad. Däremot skriver han ett brev till Anna-Maria.
"Den tragiska natten då jag tog din fars liv, började med ett bråk över en öl och urartade sig till något hemskt."
Joona tillägger att han ska skriva mer detaljerat senare och avslutar brevet: "PS: Älskar dig fortfarande...".
När Anna-Maria får brevet lämnar hon det direkt till polisen och det tas sedan upp som bevisning under rättegången.
Det är dock ingen som vet riktigt vilken öl som ett "bråk" skulle ha handlat om. Enligt vittnen som besökt familjen tidigare under dagen så har Anna-Marias pappa sagt att han druckit upp Joonas sista öl och Joona svarat att det "var lugnt".
I september döms Joona till sluten rättspsykiatrisk vård eftersom han bedöms lida av en allvarlig psykisk störning. Han fortsatte tiga även genom hela rättegången.
Joona har överklagat läkarnas bedömning, men fått avslag.
Fotnot från chefredaktören: Vi väljer att fingera mördarens namn, med hänsyn till att befunnits svårt psykiskt sjuk.