Outokumpu krävde för ett år sedan fritt fram för utsläpp av bland annat cyanid och sexvärt krom.

- Bolaget ville inte ha utsläppen reglerade i villkoren. De ville ta bort dem och vi ville skärpa dem, säger David Berggård.

Motivet till att avreglera utsläppen av det giftiga ämnet cyanid förklarades med att ståljättens undersökningar inte visat några negativa effekter.

- Av akut toxisk förgiftning dör man, cyanid ackumuleras inte i kroppen. Det går inte att se påverkan av cyanid på levande fiskar och döda fiskar räknas och undersöks sällan, säger Berggård.

Akut förgiftning och fiskdöd
Kravet på SSAB:s cyanidutsläpp är reglerat i milligram per liter, detta för att akut toxisk förgiftning inte ska kunna inträffa.

Outokumpu har däremot, med Gränsälvskommissionens godkännande, cyanidutsläppen reglerat i kilo per dygn.

- Om allt släpps ut på en timme kan det ge reaktionen akut toxisk förgiftning och fisk kan dö, säger Berggård.

Outokumpu ville också ta bort villkoren för utsläpp från neutraliseringsanläggningen som bland annat släpper ut sexvärt krom.

Anledning: Anläggningen hade inte riktigt fungerat.

Nu när Outokumpu vill fördubbla sin produktion skriver bolaget i miljöbeskrivningen att utsläppen kommer att minska.

Samtidigt ger de flera exempel på utsläpp som kommer att öka, till och med fördubblas.

Anser du att Outokumpus uppgifter är trovärdiga?
- Vår erfarenhet är att Outokumpu vill få så förmånliga utsläppsrätter som möjligt. Men när vi frågat har de lämnat uppgifter. När det handlar om pengar förlorar miljön, säger David Berggård som har skrivit länsstyrelsens remissyttrande avseende Outokumpus planer på fördubblad produktion.

Kravet: Minska utsläppen
Länsstyrelsen motsätter sig inte en produktionsökning - men ställer villkor.

Kravet: utsläppet på 300 kilo kvicksilver per år måste minska.

- Celsa armeringsstål i Norge släppte ut 100 kilo per år då norska myndigheter krävde minskning till 20 kilo per år. Nu släpper de ut 10 kilo per år. De använder den bästa tillgängliga tekniken och det kräver vi att även Outokumpu ska göra. År 2014 bör Outokumpu minskat utsläppen till 40 kilo per år, säger Berggård.

Outokumpu går mot strömmen
Kvicksilver, sexvärt krom och nickel är bara några av metallerna som Outokumpu släpper ut.

Därutöver tillkommer höga halter skadliga PM10- partiklar och världens giftigaste gasförening, osmiumtetroxid.

Den planerade produktionsökningen kommer att utöka utsläppen ytterligare.

- Det sker en stor nedsmutsning. Metallerna försvinner inte utan sprids. Utsläppen av svaveloxider och kvävedioxider kommer närmast att fördubblas. Basindustrin i Norrbotten minskar påtagligt sina utsläpp och det är olyckligt att Outokumpu i stället ökar. Det finns svavelrening, men hos Outokumpu ser vi inga förslag på rening.

Över begränsningsnivåerna
Redan innan ökade utsläpp är gränsenområdet skadat.

- Den kritiska belastningsnivån tangeras. Skogsmarken är redan känslig och med ökade utsläpp av svaveloxider finns risk för försurningseffekter, säger Berggård.

Utsläppen av kvävedioxid oroar också.

- Outokumpu står i dag för det största utsläppet i Norrbotten, tillsammans med Malmberget, och nu planeras en 100-procentig ökning. De östra delarna av länet är påverkat och en ökning innebär en uppenbar risk att nå över begränsningsnivåerna. Kväve ger övergödning och ackumuleras i marken.

Förlitar sig på annan forskning
Länsstyrelsen kräver rening.

- I Kiruna har rening installerats, så vi vet att det är fullt möjligt att minska utsläppen.

Hur resonerar ni kring utsläppen av osmiumtetroxid?
- Det motiverar försiktighetsprincipen. Vi ser det som angeläget att gå vidare med forskning, men vi förfogar tyvärr inte över forskarmedel. Vi får förlita oss på annan forskning som bedrivs av universitet och andra, men tyvärr är den forskningen begränsad. Att installera svavelrening skulle även minska utsläppen av osmiumtetroxid, säger David Berggård.

Anser du att Haparandaborna bör hälsoundersökas?
- Det är svårt att ha en uppfattning om det, säger David Berggård.