Socialchef Arja Martinviita konstaterar att Haparanda kommun har behov av fler platser på sitt socialpsykiatriska boende. Nu finns sju platser och ombyggnation för ytterligare två platser pågår. Arja Martinviita säger att en person som bör få plats på boendet för närvarande nekas plats och därför är kvar i sluten psykiatrisk vård, vilket inte är önskvärt. Hon säger också att boendet som inte har nattpersonal behöver få det i en skrivelse till kommunen står det att det "varit inbrott och oönskade händelser i boendet nattetid" och dessutom är en person på väg till boendet som har vårdbehov dygnet runt.
Socialförvaltningen äskar därför om 1,4 miljoner kronor till tre nattjänster om 75 procent var. Nu har kommunfullmäktige beviljat pengarna.
– Ett bra beslut som möter behoven och ökar tryggheten för de boende. På sikt innebär det även att fler kan få den hjälp de behöver på hemmaplan, säger Sven Tornberg (C).
Under kommunfullmäktigemötet blev det också debatt om god ekonomisk hushållning.
– Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna, säger Per Kenttä, ekonomichef.
Vilket betyder att varje generation ska bekosta den kommunala service som varje generation beslutat om.
Anders Rönnqvist (M) och Sven Tornberg (C) vill se mer amorteringar än de styrande Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, för att stärka ekonomin på sikt.
En fråga som också varit aktuell de senaste dagarna är befolkningsminskningen i Haparanda. År 2014 tappade Haparanda 110 personer och majoriteten av de som valde att lämna Haparanda var kvinnor. Det är främst personer under 45 år som flyttar.
– Det är en klen tröst att notera att tappet år 2012 var större än det, uppger Peter Waara (S), kommunalråd.
Kommunalrådet skriver på kommunens hemsida att Haparanda "mer och mer blir en maskulinitetens högborg".
Vid årsskiftet var 5 011 män och 4 765 kvinnor skrivna i Haparanda.
– Sett till en människas yrkesaktiva år framgår att kvinnounderskottet uppgår till 320 individer. Betraktar man den fertila delen av en människas liv finner vi att underskottet på kvinnor uppgår till 197 individer.
Det leder till en oönskad obalans konstaterar Peter Waara.
– I min värld är detta allvarligt och vi politiker måste börja beakta genus som en extremt viktig faktor för att skapa långsiktigt hållbar framtid i lokalsamhället. Jag tror till exempel att satsningar måste göras på traditionellt kvinnodominerade yrken i kommunen. Detta gäller såväl inom offentlig sektor som inom privat näringsliv. Man ska kunna göra karriär inom sitt jobb, man ska kunna tjäna tillräckligt med pengar för att klara av boende och fritid, man ska ha tillgång till heltidsjobb och till fasta anställningar. Vi kan inte negligera de påtagliga underskott av kvinnor som befolkningsstatistiken uppvisar, konstaterar Peter Waara.