Tidigare år har landstingets budget och strategisk plan fattats av landstingsfullmäktige. I år tar politikerna i fullmäktige istället en strategisk plan som beskriver verksamheten övergripande. Istället kommer de mer detaljerade planerna och budget på verksamhetsnivå i en styrelseplan som beslutas av landstingsstyrelsen.
– Utan styrelseplanen har det varit landstingsdirektören som tolkat landstingsplanen. Genom att vi nu inför en styrelseplan så blir det politikerna som tolkar fullmäktiges vilja, säger Kent Ögren, (S), landstingsråd.
Jens Sundström anser att med det nya sättet att organisera beslutsordningen istället minskar politikernas påverkan på landstinget.
– Det är klart att det är ett demokratiskt problem. Fullmäktige lämnar över hela budgeten för landstingsstyrelsen att besluta om, 95 procent av landstingets pengar i en påse. I en budget ska i alla fall ekonomin fördelas på verksamhetsnivå.
Sundström säger att alla partier inte heller är representerade i styrelsen och att färre politiker kommer att ha möjlighet att sätta sig in i frågan.
Ögren vidhåller att förändringen ger politikerna mer makt.
– Nu är vi en övergångsfas och har lite tidsbrist. Men nästa år kommer partierna kunna processa de bägge planerna parallellt. De kommer att bli bättre harmoni och politikerna i fullmäktige kommer att ha mer insyn i hur pengarna fördelas, säger han.
Sundström yrkade på återremiss. Trots att Sjukvårdspartiets Kenneth Backgård först var tveksam att ställa landstinget utan budget så stödde oppositionspartier kravet på återremiss.
– Nu drog de på oss 80 000 kronor i extra kostnader. Vi måste ha ett extra fullmäktige i juni, annars har styrelsen inga direktiv. Vi kan inte ha viktig verksamhet utan styrning, säger Ögren.