Cape easts ägare Roger Akelius är imponerad över Haparandabornas engagemang i de 234 flyktingar som väntas anlända under våren. Nu har de 30 första anlänt och i torsdags gick de sin första stadsvandring.
– Syftet är att lära dem att hitta i staden och lära sig var viktiga institutioner som kommunhus, banker, idrottsanläggningar och kyrkan är belägna, säger Harald Dahlgren.
Haparanda kommun ser över möjligheten att lägga om den lokala bussturen, Ringlinjen, så att den passerar Cape east för att underlätta för de asylsökande.
– Bara på några månader har Haparanda blivit ett Klondyke i medmänsklighet. Cape east ska bli världens bästa asylmottagning, säger Roger Akelius.
Roger Akelius menar att Sverige behöver minst en miljon invandrare till.
– De behövs om vi ska klara välfärden.
Han är kritisk till att flyktingarna med nuvarande regler hindras från att arbeta och att det som är naturligt för alla Haparandabor och Tornebor, att fritt passera landsgränsen, inte är en rättighet för de nyanlända.
– Här rör sig människor fritt över gränserna och det ska alla kunna göra. Det här ska ni inte godkänna, ni ska kräva dispens.
Roger Akelius tar exemplet med vandringsstråket boarna runt. Där halva sträckan går i Finland och halva i Sverige.
– Väldigt vackert, men plötsligt på promenaden går en landsgräns, ska de tvingas vända där?
Roger Akelius vet att många Haparandabor kämpar för ett bra välkomnande av de asylsökande. Han vet också att det finns kritik mot att Cape east inte öppnade sitt hotell och spa-verksamhet igen.
– Varför stoppades renoveringen av Cape east? Det beror på att vi har skatteregler som passar för Stockholm, inte här. Det finns tre stora trender i Europa: ett är att jaga in skatter, två att föra en extrem reglering och tre att trycka pengar, säger Roger Akelius.
Han vill att flyktingarna på Cape east ska få dispens och få röra sig fritt över landsgränsen till Finland, han vill att de snabbt ska få börja jobba och att en kunskapsprövning snabbt ska ske. Tills vidare önskar han att Haparandaborna fortsätter att engagera sig som nu.
– Skapa win-win situationer. De vill vara till nytta, låt dem göra grejer åt er och ni lär dem språket.
Engagemanget bland föreningar och civilbefolkning fortsätter, kläder strömmar in och även ungdomsrådet har meddelat sig intresserade av att hjälpa till med språkundervisning och annat.
– Det är viktigt att också ungdomarna får vara med, säger Nina Harila, vid Ungdomens hus.