Vid rättegången sade kvinnan att hon upplevt en stor lättnad när hon efter flera års förskingrande blev avslöjad. Efter avslöjandet har kvinnan själv medverkat för att underlätta polisens utredning. Hon säger att hon nu inte kan förstå eller förklara sitt agerande mer än "att det var enkelt" och hon berättar att hon under den här perioden mådde väldigt dåligt och kände sig väldigt ensam.
Kvinnan hade ansvar för ekonomin, för räkningar och för bokföringen. Delar av bokföringen har inte kunnat återfinnas och kvinnan själv säger att hon kastat bort den.
Kvinnan döms för grov förskingring och till villkorlig dom. Hon ska också betala tillbaka de 471 803 kronor som hon förskingrat, plus ränta tills betalning har skett.
Haparanda tingsrätt gör bedömingen att kvinnan utfört handlingen med uppsåt.
Kvinnan är tidigare ostraffad och lever under välordnade sociala förhållanden. Hon uppvisar inte heller enligt frivårdens utredning några kriminella attityder och återfall i brott bedöms inte finnas.