I alla år från 1962 har Gränssjukvårdsförordningen gällt, men Birger Anundi säger är det numer är blankt nej när gränsbor hänvisar till förordningen i kontakter med Försäkringskassan.
– Gränssjukvårdsförordningen gäller fortfarande, men Försäkringskassan står som ett frågetecken och ingen kan svara på varför vi inte längre får begära ersättning enligt förordningen. Jag stångar pannan blodig, men något svar får jag inte. Vart har förordningen försvunnit? säger Birger Anundi.
Birger Anundi säger att gränsborna tidigare fick ersättning direkt insatt på bankkontot sedan de besökt vård i Finland.
– Nu får vi vänta väldigt länge, ibland upp till ett år. Dessutom går vi miste om pengar, för mig är det uppe i flera tusen kronor, vi får betala mycket mer nu. Med Gränssjukvårdsförordningen fick vi pengarna direkt och slapp vänta.
Enligt Gränssjukvårdsförordningen ska ersättning ges för högst det belopp en svensk privatläkare tar för samma vård.
– Det bryr de sig inte heller längre om, nu ger Försäkringskassan ersättning enligt taxan hos Sunderby sjukhus. En röntgen kostar i Luleå 3 000 kronor, i Finland 7 000 kronor, så det blir en stor mellanskillnad som vi själva får betala. 7 000 är ungefär vad en privat läkare i Sverige tar. Vi får inte heller längre reseersättning, jag har slutat ansöka för de betalar ändå inte.
Han vill få klarhet i regelverket.
– Nu är det dags att vi gränsbor får klarhet i varför vi ej får använda Gränssjukvårdsförordningen som är enklare att använda än nuvarande metoder, förordningen finns fortfarande, säger Birger Anundi.
Birger Anundi tycker också att sjukvården ska nyttja grannländernas kompetenser bättre. Han konstaterar att det för Haparandaborna är kortare resväg och oftast även kortare väntetider vid sjukvården i finska Oulu än i Umeå.
– När jag åker till Umeå för en spruta i ryggen, får jag resa i sju timmar och så måste jag övernatta, det behöver jag inte om jag åker till Oulu, den resan klarar jag på en dag. Väntetiden till magnetröntgen är också flera månader här, till Kemi kommer en trailer varje onsdag och väntetiden är omkring en vecka, det borde vi kunna samverka mycket mer omkring.
Däremot rekommenderar han att överväga vilken vård som ska vara gränsöverskridande, då felbehandlingar inte alltid ersätts vid gränsöverskridande vård, någonting som debatterats flera gånger tidigare i NSD.
– Man ska vara lite eftertänksam och klok, säger Birger Anundi.