Klimat och miljöarbete handlar ofta om kompromisser. Inte minst inom EU där representanterna för drygt 500 miljoner människor ska samsas och hitta mål som är uppnåbara för alla, men ändå en tillräckligt stor utmaning för att påverka utvecklingen.
- Ibland känns det segt när EU ska bestämma, det är många som ska komma överens. Ibland ställer EU högre miljökrav på vissa länder, säger Martha T Bahta, från Europa direkt Norrbotten.
Högre krav, det är just vad 58 procent av eleverna på Sverigefinska folkhögskolan som deltog under klimatdagen i Haparanda vill se.
48 procent av eleverna anser också att miljö- och klimatfrågorna är de viktigaste frågor som EU bör driva och 53 procent anser att EU:s klimatpolitik inte är tillräcklig.
Minska utsläppen
Marta T Bahta säger att miljö- och klimatfrågan har kommit i skymundan då den värsta ekonomiska krisen i EU:s historia just nu pågår, vilket lett till att över 100 miljoner europeer är utan jobb och fattigdomen ökar.
- Målet är dock att år 2020 minskat utsläppen med 20 procent, ökat användningen av miljövänliga bränslen med 20 procent och minskat energianvändningen med 20 procent.
Dessutom får temperaturen inte stiga med mer än två grader. Två grader beräknas ändå ge påverkan på klimatet.
- Mer stormar och högre vattennivåer.
I Sverige är målet att andelen förnyelsebar energi ska vara 49 procent år 2020. I Finland är målet 38 procent och målet för Tyskland är 18 procent.
Henry Ollinen, lärare vid folkhögskolan, påtalade att alla måste bidra för att minska miljöpåverkan.
- På regeringsnivå i USA har man inte gjort någonting än. Kina arbetar för att minska utsläppen, säger Henry Ollinen.
Mer engagemang
Martha T Bahta säger att det är långt ifrån lika många svenskar som röstar till EU- parlamentet som till riksdagen. Hon säger dock att antalet ökar.
- 60 procent av besluten i EU påverkar Haparanda, säger Martha T Bahta.
Henry Ollinen påpekar att "EU är bara en mejladress bort".