Seskaröborna pendlar mellan hopp och förtvivlan. Å ena sidan lever drömmen om att sågverksklingorna än en gång ska ljuda över ön, å andra sidan finns det faktum att sju sågverk i Tornedalen tvingats lägga ned de senaste 20 åren och informationen att om sågverket på Seskarö drar igång igen kan andra tvingas läggas ned.
Det finns helt enkelt för lite sågråvara.
– Det är beklagligt att virkessituationen är sådan, men det finns inte virke och det som finns har en mycket stark efterfrågan, säger Sven-Erik Österberg, landshövding.
Han har följt sågverkets utveckling sedan 2008 då han besökte ön och han följer utvecklingen nu.
– Det är beklagligt att sågen försvinner och arbetstillfällen. Sågspåret verkar vara körd i botten, tyvärr. Men vi ska ta upp diskussion om annan verksamhet, arbetstillfällen är viktiga. Det här engagerar jag mig absolut i, säger Sven-Erik Österberg.
Tommy Österberg från GS-facket, facket för skogs-trä- och grafisk bransch kämpar vidare för sågen.
– Det skulle gå att skriva en bok om alla turer kring sågen. Så länge sågen står finns möjlighet för någon att dyka upp och starta upp.
Han konstaterar att de funnits intressenter, senast i december skedde överläggningar men de föll. Han är kritisk till att fackförbundet inte fått vara lika delaktig i processen sedan den senaste nedläggningen, som vid nedläggningen 2007-2008.
– Vi har inte riktigt fått vara delaktiga, men samtidigt har vi en väldigt bra och positiv dialog med Sveaskogs ansvariga. Enligt mig är det samhällsslöseri att inte starta sågen igen.
Sedan 1988 har 200 miljoner kronor satsats på sågen och mellan åren 2011 och 2012 satsades ytterligare 20 miljoner kronor. Vid en nedläggning krävs sanering av området, saneringskostnaden är beräknad till minst 50 miljoner kronor.
Tommy Österberg säger att det behövs 40 miljoner kronor för att köra igång sågen, detta till virkesinköp för att få igång ruljansen. Det behövs också virkesleverantörer och en marknad som vill köpa produkterna.
– Det behövs vidareförädling som Seskarö hus, hyvlat virke eller trall. Hade jag 40 miljoner skulle jag inte tveka, det finns mycket kunnig arbetskraft och vi har ett modernt sågverk.
Det var 60 personer som fick sluta vid sågen när den lades ned. 12 fick avtalspension.
– Många har jobb i Gällivare, Kiruna och Northland, andra är i Fas-åtgärder. Jag vet att många skulle komma tillbaka till sågen.
Idéerna om annan verksamhet på sågområdet har varit många under åren, men inga har blivit konkreta. Det diskuteras allt från fiskodling till forskningscentra inom reningsteknik.
– Nappar ingen på sågverket måste vi hitta annat. Men tittar vi på nedlagda sågverkslokaler i Tornedalen är det inte så lätt att hitta annan verksamhet dit, de står tomma.
Nu har Seskaröborna och Haparanda kommun fått till sommaren på sig att försöka hitta någon som är villig att driva sågen vidare.
– Sveaskog har lovat att inga maskiner säljs före sommaren, det finns plats för någon intressent att dyka upp så här i elfte timmen. Vi ska också begära att få sätta oss ned och diskutera med Sveaskog en sista gång, säger Tommy Österberg.
Hittas ingen intressent säljs maskinerna i sommar och sågverksepoken på Seskarö är över.
– Nu har vi några månader på oss.