För många år sedan bodde Anki Kemi med utsikt över stinshuset.
– Jag tänkte flera gånger att det skulle vara ett fint hus att bo i, säger Anki Kemi.
Men så blev det inte just då.
Men för 1,5 år sedan uppenbarade sig möjligheten att köpa stinshuset och sonen Johan Tybro presenterade förslaget om ett generationsboende i det stora huset.
Så blev det.
– När vi åkte och tittade på huset kände vi direkt att det här är rätt, säger Anki Kemi.
Stort hus
Nu bor Anki Kemi på övervåningen där hon har 140 kvadratmeter till sig och de två yngre barnen Rasmus Bucht 15 och Henny Bucht 17 år och ökenråttan Leo.
Nedervåningen har byggts om så att dottern Marie Tybro bor i en etta när hon inte befinner sig hos sin sambo på annan ort och Johan Tybro, sambon Tanya Kilpeläinen och barnen Robin Tybro, 10 år och Freddie Tybro 6 år samt hunden Sally och katten Nisse har en rejält tilltagen fyrarummare. Väggar har flyttats, golv har fixats, det har målats och fejats. Huset har försetts med träningslokal och snickarbod nere i skyddsrummen i källaren där det också finns tvättstuga, en relax och bastu, utomhus har en grillplats byggts och stigar har Johan Tybro skapat i skogen för fyrhjulingskörning, stigar som också används som meditationsstig och projekten är långt ifrån över.
Uppe på vinden med tjocka träbalkar planeras för ett mediationscenter och i källaren för en bar i rummet med kullerstenar till golv.
Generationsboende
De är eniga om att generationsboende är det bästa för dem.
– Det är väldigt praktiskt att bo så här, barnen umgås mycket och det finns alltid någon till hands, säger Tanya Kilpeläinen.
Förr var generationsboende vanligt, men nu är det mer sällsynt,
– Jag hade inte föreslagit att de skulle flytta ihop med mig, men det var roligt att Johan kom med förslaget. Det är viktigt att visa varandra respekt och att inte bry sig om hur de andra lever och vi har alla egna ingångar, det är viktigt, säger Anki Kemi.
Huset ligger centralt i Haparanda men skogsområdet runtomkring ger en lantlig känsla.
– Det känns inte att vi bor i stan, det är lugnt här och jättefint, säger Henny Bucht.
Huset är byggt år 1929 och är inte K-märkt men det står att huset har ett kulturhistoriskt värde.
– Vi trivs fantastiskt bra och det finns mycket att utveckla vidare, det är ett stort hus, säger Johan Tybro.
Även en stuga
Marie Tybro har noterat att många vill vara hemma hos sig själva, att det sällan blir spontant att hälsa på andra.
– Att bo nära sina kära medför synergieffekter i form av delad vårdnad av gård och fastighet och mer tid och tillfällen att träffas spontant. Ett partytält istället för tre och att turvistas fungerar utmärkt. Vi är inte alltid hemma samtidigt och vi turvistas också i sommarstugan. Det här är ett jättebra sätt att bo på, säger Marie Tybro.
Nu har de också en gemensam sommarstuga.