Kamprad ser fiaskon som en del av vardagen
Haparanda behöver mer än handel.Det säger Ingvar Kamprad som just nu medverkar vid konventet Barents Reunion i Haparanda.- Människor behöver mer än bäddsoffor och smör, säger Kamprad.
Ikeas grundare och i mångas ögon "Haparandas frälsare", Ingvar Kamprad har lagt många misslyckade idéer bakom sig. Bästa tipset för att inte låta nederlag göra en nedslagen är att utbringa en fiaskoskål.
Foto: Linda Danhall
- Jag ser fram emot att få lösningen på en del av de energi- och miljöfrågor som vi hanterar. Vi måste tänka på våra barnbarnsbarn, säger Kamprad.
Det var när Ikea öppnade i Haparanda som Kamprad meddelade att han varje år i tio år tilldelar en miljon kronor till Barents reunion.
- Det är en dröm att de fem folken i Barentsområdet ska närma sig varandra.
Vurmar för fler företagare
Kamprad hoppas på att ökat entreprenörsskap ska foga samman området.
Entreprenörerna är också dem som han sätter sin tillit till för att lösa lågkonjunkturen.
- Om en familj börjar slösa blir det bekymmer förr eller senare. Likadant fungerar det för en kommun, landsting och ett land. Jag hatar djungelkapitalism lika mycket som planekonomi. Kraftiga pendlingar behövs inte i en välstyrd maknadsekonomi. Men som det fungerat är det sunt med ett uppvaknande. Det borde inte lånas ut pengar till banker, utan till dem som vill sätta igång någonting, till entreprenörer.
I Haparandas historia finns ett före Ikea och ett efter. Det är någonting som Kamprad sett.
- Det finns en risk att Haparanda blir för mycket komersialitet. Det måste odlas annat också, människor behöver mer än bäddsoffor och smör.
En viktig mänsklig drivkraft är att känna sig behövd.
- Vi tillbringar mer än 1/3 av livet på jobbet. Vi måste känna att vår insats är viktig. Trivs jag på jobbet gör jag dessutom lite mer.
Att våga testa är viktigt.
- Fiaskon gör jag varje dag.
Skåla för ett fiasko
Han berättar om ett möte alldeles nyligen.
- Jag mötte nästan gråtande inköpare. De hade köpt in ett fiasko. Jag bjöd in dem på en fiaskoskål. Det är en bra idé att skåla för sina fiaskon. Sedan är det dags att bestämma vad som ska göras för att bli av med fiaskot.
Kamprad säger att han trivs i Tornedalen, men han söker inte ett fritidsboende.
- Jag har redan alldeles för många boenden och en misslyckad vingård.
Han säger att det finns en sak han ångrar.
- Det jag skäms mest för i mitt liv är jag borde ha tränat mer. Jag har cyklat mycket men inte så långt. Jag borde ha sprungit.
Älskar rosor
Han berättar att hans fru Margaretha skadat ryggen och därför inte kunnat motionera tillsammans med honom.
- Ska jag motionera själv?
En gång om året investerar Kamprad i sin hälsa.
- Jag är klok nog att gå till farbror doktorn varje år. Jag är 83 år ung, kom ihåg det, inte 83-år gammal, det är en jädra skillnad.
Trots sina 83 unga år har Kamprad fullt upp. När han någongång är ledig gillar han att påta i trädgården.
- Jag älskar rosor. I trädgården blir jag bonnagrabben från Småland igen.
Så jobbar vi med nyheter