Riksdagen har gett länsstyrelsen uppdraget att mellan åren 2009 och 2015 "anpassa samhället till långsiktig klimatförändring och extrema väderhändelser för att minska samhällets sårbarhet". Identifiering av områden som kan drabbas och strategier för anpassning pågår, utredning om hur dricksvatten säkras och klimatanalyser upprättas.
Planering pågår
Länsstyrelsens Micael Bredefeldt berättar att beräkningar av konsekvenserna av klimatförändringarna vid Torneälven visar islossning 15 till 25 dagar tidigare än nu, avrinningen ökar, vegetationsperioden ökar med 50 dagar, 25 dagar färre med snö per år och fler skred och ras är att vänta. Mer nederbörd leder också till fler framtida problem med hus som fukt, rost, mögel och insekter konstaterar Micael Bredefeldt.
Wolfgang Mehl, projektledare vid Nenet Norrbottens energikontor konstaterar att vid en höjning av medeltemperaturen med 2,5 grad kommer nederbörden att öka med 135 millimeter till år 2050. Nu ligger nederbörden på mellan 450 och 1500 millimeter per år.
Två eller sex grader?
Hydrolog Noora Veijalainen vid Finlands miljöcentral säger att redan i slutet av århundradet kan stora förändringar märkas.
– Förhållandena förändras, det blir mer skyfall, höst och vinter börjar senare och slutar tidigare. Vi kan räkna med översvämningar i oktober och november och det har vi inte nu. Längre söderut i landet är förändringarna större än här i norr. Stiger temperaturen två eller sex grader så innebär det en stor skillnad i konsekvenser och det är avhängt vad vi gör med utsläppen.