Arbets- och miljömedicin har tidigare konstaterat att Haparandaborna är mer drabbade av astma, kol, andningsbesvär, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar än andra. Sjukdomar som bland annat kan orsakas av livsstilsfaktorer, utsläpp och arv. Nu har en ny studie presenterats av Kommunförbundet Norrbotten. De slår fast att Haparandaborna fortsatt toppar Sverige vad gäller ohälsa.
– Statistik som vi fått visar att Haparanda har ett högt ohälsotal i jämförelse med andra kommuner i länet och med riket, det av olika skäl, säger Ylva Sundkvist, divisionschef för närsjukvården inom Norrbottens läns landsting.
Männen i Haparanda toppar Försäkringskassans ohälsotal för hela landet. Detta vad gäller antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. En förklaring som ges i Kommunförbundets studie "en förklaring till att Haparanda ligger högt kan vara den höga andelen finlandsfödda då män födda i Finland boendes i Sverige har sjuk- och aktivitetsersättning i dubbelt så hög utsträckning som män födda i Sverige".
Männen i Haparanda lever också kortast i landet. I genomsnitt åtta år kortare än rikets bästa kommuner och fem år kortare än kommuner med högst manlig medellivslängd i Norrbotten. Haparanda ligger på tio i topplistan för andelen personer med högst dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, rökare och överviktiga. Männen i Haparanda har också högst dödlighet i kol och lungcancer enligt FoHM databas.
I en enkät uppger också en av fem män och en av tio kvinnor att de har ett riskbruk vad gäller alkohol.
– Förebyggande arbete är väldigt viktigt, ohälsa, hur man mår och hur sjuk man är varierar också mellan olika områden, vissa områden som i Haparanda mår man sämre, säger Ylva Sundkvist.
Kommunförbundet slår också efter elevhälsosamtal fast att Haparandas skolelever toppar med övervikt, fetma, värk i huvud, mage och rygg. De toppar också andelen som testat alkohol, rökning och snusning. Högst i länet är också i Haparanda andelen som blivit retade, utstötta och dåligt behandlade i mellanstadiet, vilket var tredje elev uppger att de blivit.
Det konstateras också att många stafettläkare "missar att fylla i gamla diagnoser", vilket gör att vårdbelastningen inte blir rätt mätt och att multisjuka riskerar att bli underskattade. Mer pengar äskas till hälsocentralen i Haparanda, men som det ser ut nu blir det inga mer pengar under 2015. Fördelningen av pengar baseras på vårdval, glesbygdsersättning, åldersstruktur, socioekonomiska förhållanden på orten och sjukvårdstryck.
– Haparanda får mer pengar än genomsnittet av hälsocentralerna i länet, säger Elisa Lindgren, vid utförar- och beställarenheten.