När NSD besöker det flerspråkiga lägret på Seskarö vid lunchtid på torsdagen har Daniel Särkijärvi precis tagit ett svalkande dopp. Han står i solskenet och torkar sig med badlakanet och växlar mellan att tala svenska med NSD:s utsände och modersmålet meänkieli med lägerdeltagarna.
– Tanken med detta läger är att inspirera föräldrar att föra meänkieli, finska och kvänska vidare till sina barn, och att barnen ska bli intresserade av dessa minoritetsspråk, säger Daniel Särkijärvi, projektledaren för lägret, arrangerat av föreningen Vår Kulturvagga.
40 deltagare, varav hälften barn, från Kiruna, Kalix, Haparanda och Nordnorge är med på lägret och tanken är att man ska försöka använda minoritetsspråken meänkieli, finska och kvänska under samtliga lägeraktiviteter. Bastubad, volleyboll, skattjakt och karaoke är några av punkterna på programmet.
– När någon talar meänkieli går pulsen ner för mig och det känns som att jag är hemma hos mormor igen. Meänkieli har en koppling till mina rötter och min identitet, säger Daniel Särkijärvi som bor i Kalix.
I solskenet på stranden sitter Lisa Vangen från Manndalen i Norge. Hon har rest till språklägret på Seskarö ihop med sina två barn för att lära sig mer om kvänska. Det är ett finskt-ugriskt språk som liknar meänkielin och som talas av kvänerna i Nordnorge. Lisa Vangen talar inte kvänska trots att det är hennes modersmål, men ambitionen är att bli bättre på språket.
– För ett par generationer sedan var kvänska väldigt vanligt, men de äldre slutade föra språket vidare till de yngre och idag är kvänskan nästan helt utdöd, säger hon och tillägger:
– Vi är här för att lära oss lite mer kvänska innan det är försent. Därför tycker jag att det här lägret är väldigt viktigt och bra, säger hon.
En annan som är på besök är Kalixbon Mikko Ukkola som sitter på farstubron och kramas med finska lapphunden Rekko. Mikko har finskan som modersmål, och han tycker att minoritetsspråken måste bevaras.
– Det är toppen att vara här. Vädret, naturen, språken, folket, allt är bra!
Daniel Särkijärvi hoppas på att lägret ska få ännu fler besökare nästa år och att lägret förhoppningsvis kan leda till en statushöjning och ett ökat intresse för minoritetsspråken.
– Nästa steg är att minoritetsspråken ska efterfrågas på de olika läroverken, att barn ska vilja lära sig språken. Det hoppas jag att sådana här läger kan bidra till, säger Daniel Särkijärvi.