Haparanda är ett riskområde vid islossningar och isproppar och översvämningar hör till.
För att underlätta islossningen sågar finländarna upp en ränna i isen varje år och tanken på att muddra en ränna på fem kilometer, 4,5 meter djup och 35 meter bred har funnits länge.
- En muddring gör det lättare för isen att ta sig ut till havs och risken för översvämningar minskar. Vattnet är väldigt grunt vid älvmynningen och det behövs lite hjälp, säger Göran Wigren, planeringschef.
Politikerna sade ja
Nu ser projektet ut att bli verklighet och i går sade kommunstyrelsen i Haparanda ja till en projektstart.
Redan år 2008 beslutade Haparanda kommun att medfinansiera muddringen med tio miljoner kronor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bistår med drygt 16 miljoner kronor. Åtta miljoner kronor har MSB redan betalat till Haparanda kommun och resten betalas ut när muddringen utförts. Torneå stad och finska staten bidrar med motsvarande summor.
- Det har arbetats länge med detta, det tar tid att få alla tillstånd, det ska till en miljökonsekvensbeskrivning och många är inblandade, säger Göran Wigren.
Bland remissinstanserna finns Naturvårdsverket, miljöministeriet i Finland, länsstyrelsen i Norrbotten och Sjöfartsverket. Naturvårdsverket och länsstyrelsen har yrkat att ansökningen ska behandlas av regeringarna i Sverige och Finland, alternativt ogillas.
Så blev det inte.
Isen först
Det blev Gränsälvskommissionen som år 2004 fattade beslut om tillstånd med motiveringen att "de skadliga konsekvenserna blir måttliga och av kortvarig natur" och att naturvärdena vid Natura 2000-området inte "på ett betydande sätt försvagas". Gränsälvskommissionen konstaterar att uppvandringen av havsöring och sik kan störas men att vikten av muddring är större än skadan.
Planen är att muddringsarbetet nu ska upphandlas och sedan utföras under åren 2012 och 2013. Det är Torneå stad som ska sköta upphandlingen och därefter fakturera Haparanda kommun efter utförda delarbeten.
- Muddringen är viktig och projektet har skjutits på genom tiderna. I kommunstyrelsen är vi alla eniga om ett ja, säger Gunnel Simu (S), kommunalråd.
Muddringsmassorna beräknas bli mellan 300 000 och 400 000 kubikmeter och innan muddringen inleds ska bottenförhållanden kartläggas.
Om oförutsedda skador och olägenheter uppstår under muddringstiden ska dessa anmälas senast ett år efter färdigställandet av arbetsmomentet.