Kampen för muddring av älvmynningen blev lång och tillstånd godkändes år 2004. Projektet har sedan dragit ut på tiden och tillståndet går nu ut vid årskiftet och än har muddringen inte inletts.
Bråttom, bråttom...
Muddringen är ett gemensamt projekt mellan Haparanda och Torneå och i Finland har tillståndet för muddring förlängts till sista december år 2014, men i Sverige tog det stopp. Mark- och miljödomstolen i Umeå har sagt nej till förlängt tillstånd och därför är det nu bråttom.
Entreprenören Terramare Oy har meddelat att de kan genomföra muddringen med två mudderverk istället för tänkta ett och så vida inte vintern anländer tidigt tror entreprenören att muddringen kan hinnas färdigt innan det svenska tillståndet går ut.
Nu är planen att muddra 25 meters bredd och om tid finns före årsskiftet muddras ytterligare tio meters bredd.
– 25 meter blir inte fullt lika bra ur översvämningssynpunkt men det ger ändå bra effekt, men det är bättre med 35 meter, säger Göran Wigren.
Har överklagat
Haparanda kommun har överklagat Mark-och miljödomstolens beslut och om Haparanda går hem med seger i tvisten genomförs breddningen av muddringsytan hösten 2014.
Finska Lapplands närings-trafik och miljöcentral konstaterar att även om muddringen inte hinner färdigställas så kommer den att ha "en funktion om än nedsatt".
Muddringen omfattar 6,3 mil. Den totala kostnaden beräknas till 53 miljoner kronor. 67 procent står svenska och finska staten för och Haparanda kommun och Torneå stad står för 33 procent. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har redan betalat ut 8 miljoner.
Om inte projektet hinner klart före årsskiftet finns risk att pengarna fryser inne och det kan bli återbetalningskrav.
– Det finns risk att vi inte får ut allt. Å andra sidan får entreprenören betalt i efterhand utifrån hur många kubikmeter massor som han hunnit muddra samt att det finns en bot som entreprenören får betala till städerna om han inte hinner göra hela muddringen, säger Göran Wigren.
Natura 2000
Mark- och miljödomstolens huvudsakliga skäl till att neka förlängt tillstånd är att muddringen inte har genomförts än, trots att tillstånd meddelades år 2004, vilket förklaras av Haparanda kommun med att det är ett dyrt projekt och finansiering och samordning över nationsgränserna har tagit tid. Mark- och miljödomstolen anser också att frågan om hur Natura 2000-området påverkas inte har meddelats korrekt, vilket Haparanda kommun hänvisar till Gränsälvskommissionens tillstånd där det anges att naturvärderna inte försvagas.
– Ärendet är svårt och har diskuterats sedan 1990-talet. Det finns många åsikter och många finansiärer i detta, säger Göran Wigren.