Under hela mandatperioden har barn- och ungdomsnämnden arbetat med målsättningen att göra Haparandas skola bäst i Norrbotten. Nu har politikerna presenterat några konkreta åtgärder.
Ett huvudområde är att jämna ut skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat. På båda de kommunala högstadieskolorna – Gränsskolan och Marielundsskolan – presterar flickorna betydligt bättre än pojkarna.
– Det finns ett strukturproblem. Pojkar är inte motiverade av det vi har att erbjuda så de går ut i korridoren i stället, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Bengt Westman (S).
Perarne Kerttu (C) tycker att situationen är allvarlig.
– Många vill skapa en bra framtid, men blir störda. Det räcker att några få stökar, säger han.
Bengt Westman ser framför sig att många pojkar går miste om gymnasiebehörighet och hamnar i en ond spiral om läget inte förbättras.
– Ytterst handlar det om folkhälsa där Haparanda är sämst i Sverige. Utbildning är ett grundkriterium och vi kan inte acceptera att pojkarna ligger där de ligger i dag.
Politikerna i nämnden har en bred samsyn kring hur problemet ska lösas. Det handlar om att få föräldrarna mer involverade i sina barns skolgång.
– Vi måste få med familjen. Helst hela släkten med mor- och farföräldrar, säger Westman.
– En enkel åtgärd är att börja prata gott om skolan. Det är en bra skola med duktigt folk.
Nämndspolitikerna ska också själva ta ett större ansvar genom att delta på föräldramöten och söka kontakt med föräldrar. Syftet är att fler ska förstå hur allvarlig en förlorad skolgång är.
– Vi politiker lovar att ställa upp. Föräldrarna måste få information om konsekvenserna. De räcker hela livet och det är inte så lätt att fixa.
Förhoppningen är också att kunna projektanställa en person som ska arbeta med att utveckla relationen mellan skolorna och familjerna.
– Vi menar allvar. Det är väldigt viktigt att något händer.
Nämnden vill även göra en satsning på flickidrott. I Sveriges kommuner och landstings jämställdhetsbarometer framgår att Haparanda inte stöttar flickors idrottande lika mycket som pojkars.
– Tjejer gör mer saker som de får betala för själva.
Det ska det bli ändring på nu. Den kommunala anläggningshyran – som enligt nämnden mest nyttjas av föreningar som ordnar aktiviteter för pojkar – fördubblas. De nya intäkterna beräknas till 250 000 kronor om året och ska öronmärkas till flickidrott.
Bengt Westman tycker att förändringen sker i elfte timmen.
– Jag kan bara ha dåligt samvete för att det har varit så här.
Anders Karlsson (M) hoppas att satsningen kan få positiva effekter i skolan.
– Mår man bra på fritiden mår man bra i skolan.