En majoritet av Haparandas invånare kan både svenska och finska, men äldre personer har svårare att upprätthålla kunskaper i andra språk än modersmålet.
Sven Tornberg tycker att det är viktigt att alla garanteras en miljö där alla boende talar samma språk. Därför vill han ha en avdelning som bara är avsedd för svensktalande.
"Att vara medveten om att man är begränsad i sitt språk på äldre dagar leder till en otrygghet när det är dags att lämna sitt hem", skriver Tornberg i sitt förslag.
Nackdelen är att det skulle krävas en omstrukturering och att många äldre skulle behöva flyttas. Men äldreboendet Klippan ska renoveras och då skulle det passa att verkställa förslaget, tycker Tornberg.
– Då kan man passa på, för då flyttar man dem i alla fall, säger han när NSD ringer upp.
Centerpartisten upplever att det finns ett stort engagemang för frågan. Och han tycker att han har medborgarnas stöd.
– Efter Barents center är det den vanligaste frågan jag får. Och flera andra medier än NSD har gjort grejer på det.
I socialnämnden och kommunstyrelsen har Sven Tornbergs motion bara fått stöd av det egna partiets ledamöter. Därför talar allt för att förslaget röstas ned när kommunfullmäktige sammanträder i nästa vecka.
Kommunalrådet Peter Waara (S) är en av dem som har röstat nej. Eftersom all personal pratar svenska delar han inte den problembild Sven Tornberg presenterar.
– Enligt socialtjänstlagen som vi har att förlita oss till är det svenska som är arbetsspråket. Så jag delar inte problembilden, nej, säger Peter Waara.
– För dem som anställs i omsorgen är det svenska som gäller. End of discussion.
Waara pekar också på den utredning som gjordes av kommunens tjänstemän förra året. Den visade att en klar majoritet av Klippans invånare var tvåspråkiga och att endast två hyresgäster bara kunde svenska, jämfört med 18 som bara talade finska.
– Så vi tycker inte att det finns utrymme för en svenskspråkig avdelning.
Hade det varit annorlunda om det hade handlat om en finskspråkig avdelning?
– Det kanske det hade varit, men det är en hypotetisk fråga.
Peter Waara tycker att språkfrågan är intressant och han tror att den kommer bli ännu mer aktuell i framtiden.
– Forskningen visar att när du når en viss grad av demens använder du ditt förstaspråk. Så vad händer när vi har 17 språk? Det är klart det ställer stora krav på personalen och organisationen, säger kommunalrådet.