Kommunens ekonomi har varit i fokus under hela mandatperioden. De senaste årens resultat har räddats av återbetalningar av AFA-pengar. Oppositionen har rasat och revisorerna har höjt varningens finger medan de styrande socialdemokraterna sagt att de har kontroll på ekonomin.
Nyligen visade en sammanställning av Dagens samhälle att Haparanda kommuns resultat i procent av skatter och statsbidrag ger Haparanda plats 107 av landets 290 kommuner, vad gäller årsresultat.
En fråga som fick Haparandaborna att nära nog gå man ur huse i protest mot landstinget var nedläggningen av obs-platserna, till följd av det som landstingsråd Kent Ögren (S) kallade en prestigekamp mellan honom och Haparandas före detta kommunalråd, riksdagsman Sven-Erik Bucht (S). Efter ihärdig kamp har Haparanda fått tillbaka två obs-platser.
När Barn- och ungdomsmottagningen i våras hotades av nedläggning startade kampen mot landstinget på nytt och Haparanda gick segrande ur striden.
En fråga som diskuterades frekvent under första delen av mandatperioden var valdeltagandet. Haparanda har det sämsta valdeltagandet i Sverige. År 2010 röstade 57,43 procent i kommunvalet och socialdemokraterna fick majoritet med 2 815 röster, av 8 162 röstberättigade. Anledningen till det låga valdeltagandet har inte närmare analyserats.
Den största striden är fortsatt den kommunala insatsen i form av hyreskostnader på 17,3 miljoner kronor plus indexuppräkning årligen i 25 år för gymnasieskola och multiarena vid Barents center. Avtalet är tecknat, men striden som splittrat Haparanda fortsätter.