På 1990-talet arbetade Tullverket i samverkan med polisen aktivt mot den gränsöverskridande sexhandeln.
Före Sveriges inträde i EU genomförde Svenska tullverket stickprovskontroller.
Fritt fram
- Tidigare hade vi möjlighet att gå in och kontrollera bilar. Var det en svensk man och en rysk kvinna som saknade packning och visum då avvisade vi henne direkt, säger Göran Kandelin, förundersökningsledare vid tullkriminalen Norrland.
Men nu är det slut på slumpartade stopp av resenärer och därmed fritt fram för gränsöverskridande prostitution.
- Nu måste vi ha en misstanke till grund för att stoppa en bil, det blev en stor skillnad där.
Han reagerar kraftigt mot sexhandeln vid gränsen.
- Den här typen av brottslighet ser vi oerhört allvarligt på och vi vet att den förekommer, vad jag förstår även i större omfattning. Det är bedrövligt. Det är oerhört svårt att bekämpa den här formen av brottslighet. Gränsöverfarten är en lämplig plats att ta tag i det på, men ingen har möjlighet att göra det. I och med EU-medlemskapet kan vi inte bara stoppa bilar, säger Kandelin.
Kända platser
De nu aktuella platserna som
utpekas som knutpunkter för
sexhandeln är enligt Kandelin inom samma område som på 1990-talet.
- En fråga man ställer sig är om kvinnorna verkligen vill göra detta eller om de måste. Är den ryska maffian involverad är det dess-utom fråga om organiserad brottslighet, säger Göran Kandelin.
Efter Ikeas öppnande strömmar dessutom resenärer över gränsen på ett helt nytt sätt, säger Henry Hannu, gruppchef vid tullkriminalen Haparanda.
Kriminell verksamhet
- Det är en ljusskygg, kriminell verksamhet vi talar om. Sköts den bra får den vara i fred, eftersom
vi nu för tiden inte ser den. Sexhandeln passerar som vilken Svensson som helst över gränsen. Vi har
ögonen öppna men det står inte i pannan på folk, säger Henry Hannu.
Tullverket har en speciell aktionsgrupp mot trafficking/sexhandel.
Men den arbetar främst på flygplatser.
- Här har vi ingen passkontroll så människor rör sig fritt.