Inför betygssättning ägnas mycket tid på skolorna åt att se över elevernas resultat. De elever som riskerar att få underkänt tilldelas en betygsvarning och ska enligt skollagen få hjälp att komplettera sina kunskapsluckor.
- Alla elever har rätt till stöd. Riskerar eleven att inte uppnå godkänt betyg upprättas ett åtgärdsprogram med individuella lösningar. Alla elever är unika och det finns inga standardsvar, säger Kåre Strömbäck, ordförande i barn-och ungdomsnämnden (bun) och speciallärare.
Haparanda kommun har länge tampats med dåliga betyg, inte minst i matematik. Ett problem som debatterats friskt i såväl bun, utvecklingsprojektet Snöflingan och i NSD.
Snabba kast
Två veckor före betygsutdelningen informerades nämnden om det rådande betygsläget
i kommunen.
Då hade sju av eleverna i årskurs nio på Gränsskolan betygsvarning i matematik.
Två veckor senare delades betygen ut. Då hade 13 elever fått underkänt. En höjning från 11 till 20 procent.
Hur gick det här till?
- Det kan jag inte svara på, den frågan kommer också jag att ställa. Det är klart man funderar över hur det kan bli en sådan stor skillnad. Det kan finnas fakta som jag inte känner till som innehåller en godtagbar förklaring, säger Kåre Strömbäck.
Ett annat betygsfenomen som gör honom fundersam är Gränsskolans idrottsbetyg.
I årskurs åtta är det sex av 51 elever som fått underkänt. I årskurs nio är det totala antalet elever 65 och där var tolv elever underkända.
- Det sticker ut, det känns konstigt att eleverna inte klarar godkänt i idrott, det är ett sådant ämne som alla borde klara. Ett underkänt i idrott ger en negativ bild till folkhälsa, en känsla att inte klara idrott och det är inte bra för framtiden. I skolan läggs grunden för träning, som man sedan ska klara själv.
Många har lyckats
Gränsskolan har 17 elever som lyckats erövra betyget mycket väl godkänd i idrott. På Marielundsskolan har ingen av de 26 eleverna i årskurs nio uppnått högsta betyg. Där är fyra elever underkända i idrott och sex är underkända i matematik.
Språkskolan har inga underkända elever i något ämne i årskurs nio men i årskurs åtta.
Nu fortsätter kampen för att höja betygen i Haparanda.
- Målet är alltid att alla elever ska klara målen, vi får aldrig vara nöjda innan dess, säger Kåre Strömbäck.