Affärsdiskarna svämmar över av olika beteckningar och för konsumenterna kan det upplevas som en svårbegriplig djungel.
– Konsumenterna förs bakom ljuset och blir rätt ofta lurade, säger Nils-Olov Lindfors, vid LRF, Lantbrukarnas riksförbund.
Okunskap om KRAV-märkning
Ett exempel som Pia Hulkoff nämner är att många konsumenter felaktigt tror att allt ekologiskt är märkt med KRAV.
– Allt vi gör här på gården är ekologiskt och EU-certifierat men inte KRAV-märkt, säger Pia Hulkoff som äger Hulkoffgården.
På gården serveras exempelvis ekologiskt kaffe, mjöl, ägg, mjölk, kött, fil.
– Tyvärr inget öl, vi har inte hittat något gott ekologiskt öl än och smöret är inte ekologiskt då vi inte har någon ekologisk producent här och vi försöker välja lokalproducerat.
10 000 kronor per år
Hon konstaterar att KRAV-märkningen blir allt mer en kvalitetssäkring för konsumenterna men samtidigt kan en KRAV-märkt restaurang vara KRAV-märkt men ändå inte erbjuda mer än några ekologiska rätter på menyn.
– Det är mycket märkligt och känns inte rätt, säger Nils-Olov Lindfors.
Pia Hulkoff övervägde KRAV-märkning men för gården skulle det kosta omkring 10 000 kronor per år.
Nils-Olov Lindfors och Pia Hulkoff ser med oro på upphandlingskrav från kommuner och landsting sedan regeringen beslutat att minst 25 procent måste vara ekologiskt.
– Om KRAV-märkning blir ett krav vid upphandlingar kan det bli så att lokalproducerat ekologiskt försvinner till förmån för KRAV-märkt från andra sidan jorden. KRAV är bra men även andra varor kan vara ekologiska, säger Pia Hulkoff.
Midnattssolens mat
Pia Hulkoff föreslår ett nytt matvarumärke Midnattsolens mat, där en sol visar att varan är konventionellt producerat lokalt, två solar att varan är producerad och förädlad i området och tre solar om varan dessutom är ekologisk.
– Det tror jag att är vår framtid, säger Pia Hulkoff.
Johan Cejie är försäljningschef på KRAV han välkomnar Midnattsolens mat.
– Allt som är ekologiskt är bra och det är en spännande variant. Ska maten säljas lokalt är det en bra idé men ska den säljas söderut kan det behövas en kvalitetsstämpel för trovärdigheten och där kan vårt märke ha en roll, säger Johan Cejie.
Krav-märket finns på ekologiskt från hela världen, ställer KRAV krav på transporter?
– Nej, det är en ständig pågående dialog som för närvarande landat i att vi anser att transporterna har en liten del i miljöpåverkan och därför går vi inte in och styr då det skulle göra produkterna dyrare, men det kan ändras, säger Johan Cejie.
För ekologisk produktion krävs bland annat att inga bekämpningsmedel och inget konstgödsel används och maximalt 40 procent av djurens foder får vara kraftfoder. När Hulkoffgården ställde om till ekologiskt tog det tio år innan markerna återhämtat sig och började producera normalt.
– Vi tror på mångfald, inte enfald men visst måste vi odla på större arealer än vad konventionella bönder måste, säger Pia Hulkoff.
Vill tydliggöra definitionerna
Nu arbetar LRF med att undersöka hur mycket som skiljer mellan ekologisk och konventionell produktion i Norrbotten och de arbetar med att tydliggöra definitionerna av alla märkningar för konsumenterna.
– Det är mycket förvirrande och vi ska försöka klargöra det. Ekologiskt betyder inte automatiskt närodlat som många tror och Norrbotten använder minst bekämpningsmedel och konstgödsel i hela landet och Sverige använder minst antibiotika till djuren i hela Europa. Danmark använder 5 gånger mer och Polen 200 gånger mer, säger Nils-Olov Lindfors.