2005 utsågs Haparanda till årets ungdomskommun i Sverige. Då arbetade kommunen nästan årligen fram nya ungdomspolitiska handlingsprogram – men sedan 2006 har inget hänt.
Men nu har ett nytt program arbetats fram av kommunens ungdomsråd. Det är skapat av ungdomar och innehåller ett antal punkter som ska göra Haparanda till en bättre kommun för unga människor.
Bland annat handlar det om att förändra attityden på orten.
– Det är mycket fokus på värdegrund. Det är lätt att det blir lite tunnelseende i en så här liten stad, säger Ellen Norgren som är ordförande i ungdomsrådet.
Ungdomsrådet tycker att Haparandaborna behöver jobba med sin syn på sexuell läggning, könsnormer och etnicitet.
– Alla är inte vita och alla är inte heterosexuella. Vi vill föra ut mer normkritik.
Hampus Täikkö tycker att det är den viktigaste frågan.
– Att motverka normer och sådana här fantastiskt dåliga idéer som rasismen, nazismen och fascismen som byggs väldigt starkt i vårt samhälle. Det är nog den stora grejen jag personligen vill vara med och påverka, säger han.
De vill inte säga att rasismen är starkare i Haparanda än på andra platser.
– Men den syns tydligare för att vi är så få människor, säger Ellen Norgren.
Det kanske främsta syftet med ungdomsrådet och handlingsprogrammet är att ungdomarna själva ska få komma till tals i frågor som rör dem.
Ett exempel är bostadssituationen. Ellen Norgren nämner även arbetet mot droger där hon tycker att vuxna ofta försöker lösa problemet åt de unga i stället för att bjuda in dem till diskussion.
– Kommunen har haft samtal med föräldrarna och då har de någon gång råkat skriva "kom och prata om våra ungdomar", säger hon.
– Där samlades polis och föräldrar och pratar om ungdomar i stället för att prata med ungdomarna. Det är väldigt viktigt att inte utelämna ungdomarna.
Ungdomsrådets vice ordförande Patrik Paldanius brinner särskilt mycket för de fritids- och skolfrågor som tas upp i programmet.
Han ser problem med arbetsmiljön i skolan. Och han tycker att det bortsett från fritidsgården i järnvägsstationen är skralt med aktiviteter i Haparanda.
– De här vandaliseringarna det har skrivits om i tidningarna. Det är inte bra. Där finns det ju något man måste göra. Fritidsaktiviteter borde vara det billigaste för samhället, säger Patrik Paldanius.
Trots bristerna trivs han hyggligt i Haparanda.
– Jag trivs rätt så bra, men det där lilla saknas.
– Haparanda finns ju alltid kvar så man kan ju lämna det ett tag och komma tillbaka, säger Ellen Norgren.