Asylboendet på Cape east är snart redo att öppna sina dörrar. Nu går Rädda barnen och FN-föreningen ut med en gemensam uppmaning till Haparandaborna, att öppna sina dörrar för de människor som flyr och som inom kort kommer till Haparanda.
– Hit kommer människor som har flytt sina hem och länder undan krig, förföljelse, tortyr och omänsklig behandling. Den som inte är historielös vet hur tornedalingar brukar göra då. Under andra världskrigets slutskede tog man med värme och stort folkligt engagemang emot 50 000 finska flyktingar. På samma sätt välkomnades flyende under första världskriget. Nu gäller det för Tornedalingar att visa att kännemärket humanitet fortfarande håller, säger Lars Suo, ordförande i FN-föreningen i Haparanda.
Lars Suo och Ulla Hardelin som är ordförande för Rädda Barnen i Haparanda konstaterar att flyktingarna kommer att leva knapert.
– De har tak över huvudet och mat, säger Ulla Hardelin.
Ersättningarna till flyktingar diskuteras på samhället, faktum är att en ensamstående vuxen får 24 kronor per dag. En vuxen som delar hushåll får 19 kronor per dag. Barn upp till 17 år får 12 kronor per dag.
– Under asyltiden, som i regel handlar om mer än sex månader, sätts inga samhällsinsatser in så som svenskundervisning genom SFI, barnens skolundervisning ska däremot ordnas av kommunen.
För asylsökande barn är det frivilligt om de ska gå i skola under asylsökningsperioden och ökade kostnader för skolan kan kommunen återsöka från staten. I Övertorneå har eldsjälen Gudrun Kron engagerat sig direkt när de asylsökande anlände och startade en mycket uppskattad svenskundervisning.
– Det säger sig självt att dessa människor har en mycket svår situation. De befinner sig i sorg över att ha tvingats lämna sina hem och ägodelar och i många fall i sorg över dödade anförvanter. Livet i asylboendet riskerar att bli förödande trist och meningslöst, säger Lars Suo.
Nu uppmanar de Haparandaborna att ta emot flyktingarna med värme.
– Vi vanliga haparandabor, som lever i ett av världens tryggaste och bästa länder, har möjlighet att göra något för att göra livet drägligare för dessa ofrivilliga gäster.
På torsdag träffas representanter från föreningar och organisationer för att diskutera mottagandet av flyktingarna.
– Det finns säkert mycket som vi kan göra, samla in och dela ut vinterkläder och skor, ordna enkel undervisning i svenska, berätta om vårt samhälle, ordna idrottsaktiviteter, bjuda hem människor, kontakta företag som kan tänkas tillhandhålla praktikplatser och mycket annat, säger Ulla Hardelin.
Alla är inte glada över att Cape east blir ett asylboende.
– I alla samhällen finns det människor som har förmågan att bara se det negativa med flyktingar. Till dem vill vi säga: tänk vilken sysselsättningseffekt detta kommer att få samtidigt som kostnaden för boendet, mat med mera helt finansieras av staten. På Cape East kommer ett antal människor att ha jobb, mat till flera hundra människor kommer att skapa många arbetstillfällen, fler lärare kommer att behövas i skolorna och mycket mer, säger Lars Suo.
Att asylboendet skapar sysselsättning är klart, men det är inte det viktigaste skälen att välkomna flyktingarna säger duon.
– Det absolut viktigaste skälet till att ta emot och hjälpa flyktingar är den humanitära aspekten. Man frågar inte om det är lönsamt att rädda livet på den drunknande. Låt oss tillsammans se till att vi också i framtiden kan vara stolta över vår humanitära historia, säger Ulla Hardelin.