Segrar mot Bik Karlskoga och AIK och en knapp förlust – i en match som man mycket väl hade kunnat vinna – mot Västerås i ABB Nord Arena. Haparandagängets "mardrömsstart" mot fyra tippade topplag hade inför gårdagen nästan gett maximal utdelning – och därför drog jag de 13 milen till Arena Polarica med endast en fråga snurrandes i huvudet.
Är Asplöven ett lag för det första kvalsteget mot SHL, det som nu heter slutspelsserien? All logik i världen vrålar nej, liten spelarbudget, minimal organisation och återigen ett nästintill nytt lag är inte särskilt lyxiga förutsättningar – men hockey är aldrig särskilt logiskt.
Därför blir svaret på frågan ja.
Varför? Årets Per Kenttä-bygge är både speedigare, spetsigare och bredare än de två upplagor som fixat nya allsvenska kontrakt via elfteplatser. Dessutom står man inte helt och hållet och faller med Luleå Hockeys skadebild, utan lånen från SHL-klubben behöver den här säsongen "bara" vara viktiga bitar i det stora pusslet.
Men, ständigt detta men. Det är en sak att vara ett lag för topp åtta och verkligen sluta där. Det kommer att krävas samma jobb som mot Malmö – den allsvenska jättefavoriten var i ärlighetens namn spelmässigt bättre, konstigt vore väl annars – i 52 omgångar och Samuel Ward kommer att tvingas göra fler stormatcher än de som han har gjort i inledningen.
Mot Malmö var målvaktstalangen riktigt bra igen och han kan mycket väl göra samma resa som Joel Lassinantti har gjort.
Till sist: Jag har tippat Asplöven nia och utanför kvalplats, men det skulle inte förvåna mig det minsta om Per Kenttäs långfinger är längre än någonsin när grundserien summeras 28 februari.