– Lite pirrigt är det, sa 8-åriga Moa Olofsson när det äntligen var dags för ridån att gå upp.
Ända sedan höstterminen startade i augusti har hon, hennes klasskompisar och de övriga unga medverkande övat på sångerna i musikalen. Under de senaste veckorna har de sedan hårdkört med repetitioner på scen.
– Det har varit kul, sa Minnah Wennberg – även om hon och de andra höll med om att musikalens vattentema innebar att riktigt allvarliga delar som tsunamis, regnskogens betydelse och nedskräpningen i haven berördes:
– Vi har lärt oss jättemycket.
En rafflande fråga var också om det försvunna riket Atlantis skulle återfinnas – något som musikalpubliken så klart fick svar på.
Hur kommer man på att göra en så här stor grej?
– Det började med att det fanns mycket material om vatten i musiken. Sedan snackade vi i personalen ihop oss. Tillsammans med eleverna har vi sedan utformat musikalen, berättade musikläraren Christian Ideryd.
Högstadieeleverna hade målat skärmar till scendekoren samt sytt upp en del av kostymerna. Belöningen var en inbjudan till en av onsdagens två – och enda – föreställningar. De verkade flyta på lika tonskönt och underhållande som planerat. Men som 8-åriga Minnah Wennberg tidigare muntert konstaterat:
– Ingen som sitter i salongen har ju sett föreställningen förut. Så ifall man snubblar vet ju ingen om det ska vara så eller inte.
