Här kan det klirra i kommunkassan

De små glesbygdskommunerna är vinnare i förslaget om att förändra skatteutjämningssystemet. "Riktigt bra", säger Övertorneås kommunalråd Tomas Mörtberg (C).

Peter Waara (S) konstaterar att 17 miljoner vore ett gott tillskott för Haparanda.

Peter Waara (S) konstaterar att 17 miljoner vore ett gott tillskott för Haparanda.

Foto: Herman Öberg

Norrbotten2018-10-01 18:56

Skogslänen vinner och storstäderna förlorar på förslagen i det slutbetänkande som kostnadsutjämningsutredningen lämnade till regeringen på måndagen. Skulle betänkandet bli verklighet, vilket det föreslås bli till 2020, skulle både Malmö och Göteborg förlora runt 500 kronor per invånare, medan små kommuner i de så kallade skogslänen skulle få stora tillskott. Generellt gynnas glesbygden och kommuner med svåra demografiska förutsättningar.

Läs mer: Vattenkraft ska rädda kommunerna

Läs mer: S till attack: "Norrbottensfientliga"

I Norrbotten vinner regionen och alla kommuner utom Luleå, Piteå och Boden på förslaget. Övertorneå får störst tillskott per capita av alla kommuner i hela landet med 3 268 kronor per invånare – ungefär 14,5 miljoner.

– Det skulle vara välbehövligt. Riktigt, riktigt välkommet, säger Tomas Mörtberg.

Övertorneå kommuns budget omfattar cirka 330 miljoner. I nuläget finns sparkrav på såväl kommunstyrelsen som skolan och socialnämnden.

– Vi satt i budgetberedning i förra veckan och då fattades tio miljoner. Bara våra löneökningar är på sju miljoner, medan skatteintäkterna och bidragen bara ökar med en miljon. Klart det är svårt.

Mörtberg tycker att det är bra att pengar omfördelas från större till mindre kommuner. Men helst skulle han vilja se att regionerna fick möjlighet att behålla delar av skatteintäkterna från till exempel vattenkraft och gruvnäring.

– Det genererar otroliga vinster för staten, så det vore bra att få lite tillbaka.

Peter Waara (S), avgående kommunalråd i Haparanda, tror inte på den modellen utan föredrar att lita till skatteutjämningssystemet. Han konstaterar att det senaste förslaget skulle ge Haparanda drygt 17 miljoner extra.

– Inte kattskit, verkligen inte. Det skapar bättre förutsättningar att satsa på till exempel äldreboenden, säger Waara.

Samtidigt tycker han att regeringen hade kunnat göra mer för de små kommunerna. Han är bland annat kritisk till att en stor del av de statliga jobb som flyttats från Stockholm har tillfallit andra storstäder eller regioncentrum.

– Det har rasslat loss en del pengar, som näringslivsstöd, men det kom lite för sent och blev lite för splittrat. Sedan tror jag att alla kommuner vill ha generella statsbidrag i stället.

Region Norrbotten skulle enligt betänkandet tillföras drygt 230 miljoner kronor.

– Det skulle innebära en fortsatt möjlighet att jobba med verksamhetsutveckling och strukturförändringar, säger regionrådet Anders Öberg (S).

Han tycker att utredningen gör rätt som premierar skogslänen

– Det är här vi har den mesta utflyttningen och de största utmaningarna när det gäller kompetensfrågorna.

Med tanke på det osäkra läget i regeringsfrågan är det oklart om och när förslaget kan träda i kraft. Till TT säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) att övergångsregeringen inte kommer att inleda någon remissrunda.

Fakta

Så kan din kommun påverkas om de föreslagna förändringarna av skatteutjämningssystemet. Summorna avser kronor per invånare i 2018 års läge.

Arjeplog 1 801 (5,1 miljoner)

Arvidsjaur 1 039 (6,6 miljoner)

Boden –818 (–23,1 miljoner)

Gällivare 361 (6,4 miljoner)

Haparanda 1 790 (17,5 miljoner)

Jokkmokk 2 350 (11,8 miljoner)

Kalix 1 083 (17,5 miljoner)

Kiruna 212 (4,8 miljoner)

Luleå –1 023 (–79,1 miljoner)

Pajala 2 182 (13,2 miljoner)

Piteå –378 (–15,9 miljoner)

Älvsbyn 792 (6,5 miljoner)

Överkalix 2 874 (9,5 miljoner)

Övertorneå 3 268 (14,5 miljoner)

Region Norrbotten 927 (232,2 miljoner)

Källa: Statens offentliga utredningar

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om