Filmaren Lotta Lennartsdotter är deras dotter. När hon fick dottern Astrid bodde hennes föräldrar i Skåne, i Mölle.
– Jag var uppe mycket till dem, berättar Ann Lindgren.
Till slut flyttade hon och maken upp till Mariefred. Efter en tid blev grannhuset ledigt och dit flytta Lotta, sambon Johan Jansson och dottern Astrid. Sedan kom deras andra barn, Adrian.
Efter några år i Mariefred bröt Lotta med familj upp och flyttade till Johans hemtraktar i Svartlå. Nu bor de i Lillån på andra sidan älven från Harads sett.
– Vi har bara de barnbarnen, säger Ann Lindgren.
I Mariefred blev det tyst och tomt när flyttlasset kört norrut och Ann och Lennart Lindgren funderade hur de skulle göra, om de skulle hyra en lägenhet i Boden, och plötsligt en dag säger mannen, som hävdat att han aldrig ska bo norr om Uppsala:
– Ska vi flytta upp. Ann blev helt tyst, berättar Lennart.
– Ja, jag blev lite chockad. Vi har alla våra vänner och vårt sociala liv där och vår son.
Men när tanken fått fäste så tänkte hon "varför inte". Ann Lindgren älskar Norrland, att vandra och åka skidor. Hon besökte Björkliden redan på 50-talet för att åka skidor. Hon och Lennart tog även med barnen dit. På höstarna har hon vandrat där också.
– Vi resonerade om vad vi vill göra de sista åren i livet och det är att vara nära våra barnbarn.
De åkte upp för att titta på hus, men var också inne på en lägenhet i Boden. Då hittade de den stora gamla trävillan mitt i Harads. När Ann besökte det tänkte hon att där ville hon bo.
– Vi sökte efter ett hus där vi kunde ha ett barnrum.
Ann och Lennart Lindgren pratade även om de skulle kunna bo kvar i Harads om Lotta och hennes familj bestämmer sig för flytta igen.
– Ja, det kan vi, säger Ann.
Det tog ett tag, men nu är huset deras och Ann berättar om en tung flytt.
– Man har ju så mycket grejer.
De har inrett huset smakfullt med arvegods som passar in perfekt. Och på övervåningen har nu Astrid och Adrian ett stort rum där de kan övernatta. I det gamla köket intill har Astrid ett alldeles eget kafé.
När Lennart och Ann flyttat upp trodde hon att hon skulle åka ned till Stockholm minst en gång i månaden , men de har så många aktiviteter så det blir inte så ofta det hinns med.
Lennart Lindgren berättar att de i somras hjälpte till på Laxholmen där det sommartid är kafé och de odlade potatis och grönsaker hos Johan Janssons faster och farbror i Svartlå. Och när Lotta Lennartsdotter spelade in kortfilmen kortfilmen Ormtyglar var fick hennes föräldrar uppgiften att stå för catering.
Ann berättar att hon väver ett par gånger i veckan. Hon började även i kören och fick där vänner som de umgås med. Dessutom har hon gått med i en bokcirkel och nu på vintern åker hon skidor med en väninna hon fått här uppe.
Dessutom jobbar hon som timanställd.
Johan Janson har en god vän som jobbar på äldreboendet Edestrand. Vännen hade fått nys om att Ann Lindgren är sjuksköterska, vilket det råder brist på. Han ringde upp henne och frågade om hon inte kunde hoppa in. Hennes första spontana reaktion var:
– Det går inte. Det är 30 år sedan jag jobbade på golvet.
Därefter har hon jobbat som vårdlärare, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och hygiensjuksköterska
– Han ringde igen och jag vill så gärna göra en insats för de äldre. Jag hittade mitt gamla betyg från 1965, gick på intervju och när jag gick därifrån var jag anställd vid 76 års ålder.
Ann berättar att hon fått mycket hjälp med det praktiska av en väldigt duktig undersköterska. Nu tycker hon det är jätteroligt att hoppa in jobba ibland och jobbade dagen före julafton.
– Det är ett fantastiskt äldreboende. Som MAS har jag inspekterat många äldreboenden och det här är det finaste jag har varit på. Det är en väldigt duktig vårdpersonal. Det är en fröjd att vara där. Nu planerar vi att jag ska utbilda personalen i vårdhygien.
Lennart Lindgren, 80, trivs också bra.
– Det är lätt att komma i kontakt med folk.
Han går på gubbdagis en gång i veckan. Där lärde han känna Gösta Lindmark, som är med i PRO:s valberedning.
– När han fick veta min bakgrund frågade han om jag skulle kunna engagera mig i PRO.
På den vägen är det. Nu är Lennart ordförande. Han är ekonom i botten och jobbade många år inom lantbrukskooperationen främst på mejerisidan. När de bodde i Mölle var han även aktiv i byaföreningen och pensionärsföreningen där.
Han tycker det är fantastiskt kul och Gunnar Karlsson, som också går på gubbdagis, fick honom att börja slöjda. Det har han aldrig gjort förut. Gunnar är ju även engagerad i vattengymnastiken på Harads badhus så dit ska Lennart också gå.
Deras vänner följer dem med spänning och Lennart berättar att vännerna inte trodde de var kloka när de berättade att de skulle flytta till Norrbotten.
– De flesta som flyttar flyttar ju till varmare breddgrader och de flesta som säljer sina hus flyttar in på seniorboende.
Medan de flyttade in i ett åtta-rumshus.
Deras vänner har hälsat på och tycker inte längre att de är så galna och nu är även sonen förtjust. Deras andra dotter bor i Florida.
Ann poängterar att de får hjälp med skottning, gräsklippning och städning. Lennart anlitade en som fixade skorstenen så nu kan de elda i kakelrummen i hans rum som barnbarnen kallar museum. Där sitter de på fredagar framför kakelugnen och har fredagsmys.
– Det är fantastiskt att man får ha det så här bra och får känna en sådan harmoni, säger Ann.