Arlyn från Harads blev kär i Norrbottens natur

Hon föddes på Filippinerna och redan som sjuåring blev fisket viktigt. I dag älskar hon den svenska naturen och fisket som bjuds här.

Arlyn Pendon Larsson växte upp på Flilippinerna. Redan som sjuåring blev fisket ett sätt för henne att uppleva lugn och ro. Det är nu nio år sedan hon flyttade till Sverige och Harads och sportfisket har hon också utvecklat successivt som vuxen.

Arlyn Pendon Larsson växte upp på Flilippinerna. Redan som sjuåring blev fisket ett sätt för henne att uppleva lugn och ro. Det är nu nio år sedan hon flyttade till Sverige och Harads och sportfisket har hon också utvecklat successivt som vuxen.

Foto: Joakim Nordlund

Harads2023-08-14 11:03

Med kraft och precision skickar Arlyn Larsson, 39, ut flugan i Luleälven. Hon låter sedan sänket och flugan glida med ner i strömmen med hopp om att någon lax ska hugga. Det är här i centrala Boden precis nedanför den sista kraftstationen som laxfiskarna samlas. 
Arlyn Pendon Larsson bor i Harads och så ofta som hon kan ger hon sig ut med fiskespöt i hand. 
– Jag hade fiskat varje dag året runt om jag bara hade kunnat. Men man måste ju jobba också, säger hon på sitt lättsamma sätt. 
Sedan ler hon med hela ansiktet. 
– Om jag är ledig och blir tvungen att ställa in fisket på grund av dåligt väder kan jag grina som ett litet barn, fortsätter hon med ett skratt. 
Hon pratar om sitt fiskande med en naturlig värme. Det har gått nio år sedan hon flyttade till Sverige och i dag talar hon väldigt bra svenska. När hon kom hit kunde hon inte ett ord. 
– Jag har försökt att lära mig. Och det har gått så att jag i alla fall kan prata och säga vad jag vill. Så att jag kan ha en fritid och också ett jobb, berättar hon. 

undefined
Arlyn Pendon Larsson växte upp på Flilippinerna. Redan som sjuåring blev fisket ett sätt för henne att uppleva lugn och ro. Det är nu nio år sedan hon flyttade till Sverige och Harads och sportfisket har hon också utvecklat successivt som vuxen.


Men när hon fiskar behöver hon sällan tala. Då är själva grejen att inte behöva göra just det. 
Och hon fiskar i stort sett allting. Innan isen smälter pimpelfiskar hon efter ädelfisk som röding och regnbåge, oftast i något av de fina put-and-take-vatten som finns i närheten där hon bor. 
– Men jag fiskar som sagt allt. Jag kan lika gärna fiska abborre som är en jätterolig fisk att fiska. Eller gädda om man hittar något vatten där det funkar. Annars fiskar jag all slags fisk som finns i älven eller i sjöarna i närheten av där jag bor, säger hon. 
Luleälven är sedan länge utbyggd och uppströms finns kraftverk som Porsi, Harsprånget, Ligga och Porjus. Det har givetvis också präglat fiskandet i väldigt hög grad men sedan många år samlas fiskarna nedströms om kraftverket i Boden. Här bjuds också ett riktigt bra havsöring- och laxfiske. 

undefined
Det händer relativt ofta att grejorna fastnar i botten. Så det vill till att ha ett litet förråd med flugor och fiskeprylar.


– Hit åker jag så ofta som jag bara kan. Så fort jag är ledig åker jag till stan (Boden) för att fiska här nedanför kraftverket, säger hon. 
Hon arbetar inom hemtjänsten i Harads och studerar parallellt med det för att utbilda sig till undersköterska. När det handlar om laxfiske väljer hon att fiska från land. I slutet av juli börjar laxsäsongen. 
– Det är lite svårare att fiska från land. Men jag tycker inte att det ska vara för lätt. Att fiska från båt är lättare. När jag fiskar från land måste jag leta var fisken finns och det sättet att fiska tycker jag också om, säger hon. 
Fiskeintresset växte fram redan när hon växte upp hemma i Filipinerna. Hon berättar att hon och hennes familj bodde i en mindre by. 
– När min mamma var arg på mig så tog jag mitt metspö och gick till den älv som fanns nära där vi bodde. Så gjorde jag ofta när det blev bråk och tjafs i hemmet. Det var för att undvika bråk och sådant, säger hon. 
Fisket blev på så sätt tidigt en fristad och ett andningshål. 
– Ja, absolut. Det var så det började, säger hon. 
Under juli och augusti brukar hon åka till fjälls för att fiska och vandra. Ofta är hon ute helt själv tillsammans med sina hundar. 
– Redan första gången som jag landade i Norrbotten kände jag ”här vill jag bo”. Det är fantastiskt. Det är nära naturen. Och så vacker natur. Här i Sverige har ni ett annat sätt att fiska. När jag var barn lärde jag mig bara att meta. Men det var ett perfekt sätt för det är enkelt. Här i Sverige har jag sedan utvecklat mitt fiske, berättar hon. 
– Förra sommaren så vandrade jag själv med mina hundar mellan Kvikkjokk och Saltoluokta. Jag älskar det, säger hon.
Hon började att lära sig hur man fiskar med spinnspö. Sedan tog hon steget och började att fiska med flugspö. 
– Jag har också lärt mig att binda flugor. Så även om jag har fiskat sedan jag var barn är det mycket som är nytt för mig. Men jag tänkte ”hur svårt kan det vara – det är bara att prova”, säger hon och ler. 
Hon brister ut i ett stort skratt när hon påminns om de fiskedrag och de flugor som hon har tappat. 
– Man vill inte räkna de pengarna. Men glädjen som fisket ger, den kan man inte mäta i pengar. 

undefined
39-åriga trebarnsmamman Arlyn Pendon Larsson växte upp på Filippinerna. För nio år sedan kom hon till Sverige och Harads och hon har verkligen lärt sig att uppskatta den norrbottniska naturen.


Vilken fisk drömmer du om att få?
– Min dröm är ju att få en riktigt stor och fin lax. Och jag skulle också vilja åka till Norge och fiska. Det är jättekul. Men jag njuter av varje fisketur. Det kan vara härligt att bara komma ut till en liten sjö i närheten av där vi bor. När jag är ute med spöt så slappnar jag av. Då mår jag som bäst. 

Så går laxfisket till

Längst ut på linan fäster man ett slangsänke på cirka 100 gram. Några decimeter upp fäster man en cirka tre meter lång upphängare med en stor laxfluga längst ut. 

De som kastar längst når över hundra meter. Sedan söker man kontakt med botten och så får blysänket glida ner precis ovanför botten. Sedan dansar laxflugan med en bit ifrån. 

Det här fiskesättet innebär att man lätt kan fastna i något på botten. På grund av det är det relativt vanligt att man tvingas ersätta tappade flugor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!