Han är en av ett 50-tal företag som tillsammans med omkring 25 föreningar skrivit under en protestskrivelse som skickats till politiker och patientnämnden.
– Vi vill fortsätta att bo och leva i Harads. Vi vill ha kvar den offentliga servicen. Vi har redan tappat högstadiet, säger Per-Anders Eriksson.
LÄS MER: Sista versen med gänget
Eriksson säger att de har varit utan vårdcentral mer eller mindre i ett par - tre års tid.
– Det har varit en provtagningssköterska på mottagningen. Vi ser att det finns ett stort behov. Vi har en babyboom i byarna runt i kring, men de får inte komma och väga en bebis längre som de fick förut.
Per-Anders Eriksson poängterar att de från företagssidan jobbar med företagsutveckling tillsammans med föreningarna.
– Vi försöker skapa nya arbetstillfällen. Det hjälper ju inte om det inte finns en servicenivå så att folk vill bo kvar eller flytta till Hardas.
Skolan var en viktig del. Vårdcentralen och folktandvård är andra viktiga verksamheter som nu hotas.
LÄS MER: Här ska miljonerna sparas
LÄS MER: Ytterligare sparförslag
– Vi vill protestera. I stället för att lägga ned, skulle servicen behöva förbättras något mot vad den är idag, säger Per-Anders Eriksson.
Maria Nilsson på Servicepunkten i Harads berättar att det kom in en grupp kritiska bybor till kontoret. Hon har hjälpt dem att dra ihop underskrifter från företagen och föreningarna. Enligt dem har bygden behov av:
* Två läkare per vecka.
* Distriktssköterska och helst även en undersköterska på heltid.
* Snabbare och säkrare kontakt när man söker vård.
Av skrivelsen framgår att de ofta när de ringer Björknäs vårdcentral uppmanas att återkomma nästa dag.
– Vi vill göra politikerna uppmärksamma på att vi blir bromsade i utvecklingen på grund av landstingets och kommunens besparingar ute i byarna. Det drabbar hårt, säger Per-Anders Eriksson.
Han påpekar att de gamla som bor utanför Harads och behöver färdtjänst befinner sig nog långt från vården.
– Det finns en del som bor tre-fyra mil norr och väster om Harads. För dem tar det en hel dag med färdtjänst att ta sig ända ned till Boden för att ta ett blodprov som tar fem minuter. Det är inte hållbart.
Det pratas ju mycket om att landsbygden ska leva, menar Per-Anders Eriksson.
– Men verkligheten är en annan. Det är prat, men det händer inte mycket. Vi tycker att de som beslutar måste tänka på det här. Det är ett problem. De äldre, vi har ju många 40-talister, har börjat resonera om att det är lika bra att flytta närmare bättre vård.
Att ta bort vårdservice och kommunal service urholkar landsbygden.
LÄS MER: "Nu får det förbanne mig vara nog"
Per- Anders Eriksson säger att Edeforsborna vill göra sig hörda.
– Vi hoppas att de försöker ta det i beaktande så mycket som möjligt. Vi är medvetna om att landstinget har svårt få sin budget i balans, men att stå med tomma lador kostar ändå pengar. De har en gigantisk byggnad i Harads som är oerhört dyr att driva.
Han berättar att företagen i byn har byggt ett närvärmeverk, som bland annat förser vårdcentralen med värme.
– Vi hann nästan inte bygga färdigt förrän det börjades stängas ned på vårdcentralen. Sedan gick det något år till så stängde kommunen högstadiet. Om de offentliga inrättningarna börjar kallställa då går värmeverket i konkurs. Då blir det nedläggning av det också.
Eriksson uppmanar politikerna att ta på sig hela landstinghatten, liksom kommunhatten.
– De måste tänka på helheten.