För fyra år sedan tog den rödgröna regeringen fram en exportstrategi för Sverige.
Konkret har den bland annat inneburit att det nu finns regionala exportcentra på 21 platser i landet.
Till exempel samlas Norrbottens Handelskammare, Almi, IUC Norr, EKN, EEN och Business Sweden inom ramen för ”Exportsamverkan Norrbotten” för att ge stöd och råd till mindre och medelstora företag som vill ge sig ut på de internationella marknaderna.
Inom 24 timmar ska berörda företag få besked om hur de ska bete sig och vart de ska vända sig.
Ett annat inslag i politiken är att stärka Sveriges närvaro på de stora tillväxtmarknaderna runtom i världen.
Bland annat tog tidigare landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) initiativ till att utse tre mat- och exportambassadörer – två i Asien och en i Nordamerika. Siktet har ställts in på att öka livsmedelsexporten.
I Januariavtalet är S, C, L och MP överens om att fortsätta och utveckla satsningen på svensk export.
Det är också bakgrunden till kampanjen ”Hela Sverige exporterar”, som utrikeshandelsminister Ann Linde (S) lanserade under onsdagens besök i Luleå och Boden.
Hon presenterade en rad siffror över exportens betydelse för Sverige.
Ungefär 1,4 miljoner människor i Sverige har jobb tack vare exporten. I Norrbotten handlar det om 34.000 arbetstillfällen som är direkt eller indirekt beroende av exporten.
Varu- och tjänsteexporten motsvarar cirka 45 procent av Sveriges BNP (bruttonationalprodukt).
Kort sagt: Utan LKAB, SSAB, Smurfit Kappa i Piteå, SCA i Munksund och Billerud-Korsnäs i Karlsborg skulle Sverige vara fattigare.
Timmerlassen längs Norrlandsvägarna gör det möjligt att satsa på förskolor. Malmtågen bidrar till att det finns hälsocentraler och hemtjänst.
Om dessa samband mellan export och välfärd talar Ann Linde ständigt. Det borde fler också göra. Närings-, fördelnings- och välfärdspolitik hänger ihop.
Om exportindustrin – det vill säga själva grunden för det svenska välståndet – försvagas kommer det att gå ut över de mest utsatta grupperna i det svenska samhället.
Just nu finns många orosmoln på världskartan – protektionistiska stämningar, Brexit och risken för ett handelskrig mellan USA och Kina.
Till exempel skulle en hård Brexit (att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal) få konsekvenser för många svenska företag. Storbritannien är en av Sveriges största exportmarknader.
”Oavsett hur förhandlingarna går kommer det bli stora försämringar för alla som direkt och indirekt handlar och gör affärer med Storbritannien”, understryker Kommerskollegium.
Dessa farhågor minskar dock inte betydelsen av att staten satsar på export- och handelsfrämjande åtgärder. Tvärtom.
Oavsett hur det går för Donald Trump eller Boris Johnson så bygger den svenska välfärden på att det finns konkurrenskraftiga företag som hävdar sig på de stora världsmarknaderna.
Därför är det helt rätt av de fyra samarbetspartierna att ge fortsatt hög prioritet åt exportpolitiken. Den är en nyckelfråga inför framtiden.