Under fredagen gjorde historikern och vetenskapsjournalisten som jobbar med ideologi och ideologianalys två entimmesföreläsningar på Björknäsgymnasiet i Boden. Han var inbjuden av Europe Direct Norrbotten och skulle försöka reda ut skillnaden mellan fascism, högerpopulism och högerextremism.

– Det är tre ideologier som befinner sig inom samma spektrum. Man kan kalla dem rasistiska rörelser. Eller ultranationalistiska som är det begrepp som jag använder.

Henrik Arnstad föreläste om rörelsernas likheter och skillnader och vad demokrati är för något, eller motvärnet mot dessa rörelser.

Artikelbild

| Henrik Arnstad tycker att nazisttåget under första maj i Dalarna är att beteckna som en styrkedemostration.

Sista tydliga exemplet på krafterna som är på gång är det svenska nazisttåget under första maj i Dalarna.

– Nordiska Motståndsrörelsen har ju aldrig samlat så här många. Med på tåget var också Vera Oredson som var med redan när det begav sig i Nazityskland. Hon var ju gammal partiledare för nordiska rikspartiet och hon strålade ju av glädje. Hon har aldrig sett så här många svenska nazister tåga tillsammans, säger Henrik Arnstad.

Vad gör du för analys?

– Det är en styrkedemostration. Först har nazisterna lyckats normalisera sig med Sverigedemokraterna. Nu normaliserar man nazismen och judehatet. Man börjar kalla nazismen för en obehaglig åsikt istället för sex miljoner mördade judar. Det läser man i dag nästan i varje debattartikel. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tillexempel är väldigt mycket inne på det här. Han var väldigt tidig med att normalisera nazismen, eller "Välkommen tillbaka herr Hitler kan man säga."

Artikelbild

| Nya perspektiv och tankar. De tycker eleverna Deanna Galonja,16 och Julia Berg,16, att föreläsningen gav dem.

Reagerar Sverige för dåligt på den här typen av maktdemostration?

– Ja, det tycker jag, medan polisen och åklagare visat hur totalt ointresserade man är av den nazistiska terrorismen. Man kunde ju vara betydligt strängare mot de här rörelserna. De ser man ju hur man är i andra länder. I Sverige har vi den uppfattningen att för terrorism så måste man ha brun hud. Dessa rörelser har ju skrivit på sina hemsidor att de kan kan göra vad de vill för det händer ändå ingenting.

Hur tror du ungdomarna som du föreläser ser på nazister?

– Ungdomar i dag är väldigt kunniga och har också väldigt bra historieundervisning i ryggen från högstadiet om nazismen. Det fick ju aldrig jag när jag gick i skolan. Sedan får ungdomarna väldigt bra gymnasieundervisning också. Det som jag är orolig för är de äldre typ 50-plussare som jag är eller dem som röstade fram Donald Trump i USA.

Tycker du att ungdomarna då tar till sig dina föreläsningar?

– Ja, de är jätteduktiga, nyfikna och väldigt kunniga. Efteråt brukar lärarna säga att vad tysta och snälla de var. Det är väl ett bevis på att de lyssnar.

Eleverna Julia Berg,16, och Deanna Galonja,16 uppskattade föreläsningen.

– Den var bra och gav mig många nya perspektiv vad gäller rasismen, säger Julia.

– Jag tycker föreläsningen var väldigt inspirerande och det var väldigt många tankar som väcktes, säger Deanna.