Förutsättningarna var raffinerade. Boden hade gått fram som en ångvält i kvalserien till elitserien och hade råd att förlora med två mål borta mot AIK i den sista matchen och ändå ta klivet upp. AIK, påeldade av både en fanatisk hemmapublik och Micke "Svullo" Dubois, gick förvisso ifrån till 3–0 – och då kom det avgörande ögonblicket.
AIK-backen Rickard Franzén visades ut för att avsiktligt ha flyttat målburen – men Urban Åström, lagledare i BIK, gjorde domaren uppmärksam på att Boden hade rätt att välja straff eftersom förseelsen ägde rum under de två sista minuterna.
Domaren Roger Öberg korsade armarna ovanför huvudet och helvetet bröt ut.
Vilda AIK-fans blev ännu vildare, kastade in snusdosor, golfbollar och annat skräp på isen och Öberg beordrade omspolning.
Tidigare under säsongen hade Ulf Sandström tagit hand om fem straffar. Han hade gjort mål på alla. Att just han skulle lägga den var aldrig uppe för diskussion. Men avbrottet kom olyckligt och kanske blev det Bodens öde. Först efter en kvart hade Roger Öberg lagt pucken på mittlinjen och Sandström stod öga mot öga med Rolf Ridderwall. ”Sasse” försökte sätta pucken mellan benen på Ridderwall – som slajdade och räddade.
”Det kändes som en chock. Jag blev alldeles tom i huvudet. Samtidigt var det en bra räddning”, sa Sandström efter matchen.
Ridderwall kastade sig överlycklig i lagkompisarnas armar medan ”Sasse” sakta gled mot sina lagkamrater.
”Han la sig tidigt och jag skulle ha rundat honom. Förstår inte varför jag inte gjorde det. Jag tänkte hålla inne skottet, men det gick inte”, sa "Sasse" efteråt.
Boden var ett enda mål från att bli elitserielag.