Genom uppgörelsen med V och KD om ett extratillskott till vård och omsorg fick Moderaterna chansen att ge den S-ledda regeringen, liksom sina gamla allianskompisar L och C, en knäpp på näsan. 

Överenskommelsen kan emellertid inte tolkas som en ideologisk kursändring. En fluga gör ingen sommar –  och en uppgörelse som omfattar 2,5 miljarder kr (bara 2,2 promille av hela statsbudgeten) förändrar inte bilden av M.

Det är omöjligt att betrakta Ulf Kristerssons parti som de främsta tillskyndarna av en starkare offentlig sektor och generell välfärdspolitik.

 

Under hela sin historia har Moderaterna tvärtom visat att de är ett parti som prioriterar skattesänkningar högre än allting annat. Minns den M-ledda regeringen 2006-2014. Då sänktes skatterna med hela 140 miljarder kr.

Moderaterna drev igenom jobbskatteavdrag 1, 2, 3, 4 och 5. Förmögenhetsskatten slopade. Bolagsskatten sänktes. Svenska folket fick läx-Rut, lägre krogmoms med mera.

Skattesänkningarna stod som spön i backen och prioriterades högre än större satsningar på vård, skolor och omsorg.

 

Det var en politik som skulle lyfta jobben och hela den svenska ekonomin, enligt dåvarande finansministern Anders Borg (M). Men den blå skattesänkningspolitiken var ingen mirakelmedicin.

I stället fick vi larmrapporter om vikande kunskapsresultat i skolan och allvarliga brister i järnvägsunderhållet. Människor utförsäkrades och socialbidragskostnaderna steg. 

Utanförskapet blev större, inte mindre, enligt Moderaterna själva.

Som socialförsäkringsminister 2010-2014 var dessutom Ulf Kristersson själv ansvarig för denna politik – icke minst för de kraftiga besparingarna i sjukförsäkringen.

Antagligen var det också en viktig anledning till att Moderaterna fick respass från regeringskansliet 2014. 

Väljarna såg att det inte gick att både äta kakan och ha den kvar. De upptäckte att Moderaternas skattesänkningsmynt hade en väldigt trist baksida.

 

Särskilt mycket tycks Moderaterna inte heller ha lärt av valnederlaget 2014. I opposition har partiet fortsatt att formulera nya skattesänkningskrav. 

När Moderaterna presenterade sin sista stora budgetmotion inför valet 2018 rymde den nya skattesänkningar på hela 31,3 miljarder kr. Ännu en gång var kravet på sänkt skatt Moderaternas viktigaste paroll inför ett riksdagsval.

 

Efter det oklara valresultatet 2018 och under övergångsregeringen tog dessutom Moderaterna och Kristdemokraterna – ivrigt understödda av Jimmie Åkesson (SD) – chansen att driva igenom en ny stor skattesänkning.

Totalt sänktes skatterna med hela 20 miljarder kr under 2019, som en direkt följd av M/KD-budgeten som antogs av riksdagen i december 2018. 

Givetvis hade det varit bättre om de pengarna istället använts för att höja kvaliteten i barn- och äldreomsorgen. Men så resonerade inte M och KD (ej heller SD) när de fick chansen. De röstade istället fram en illa förberedd skuggbudget med nya skattesänkningar. 

 

Men inte nog med det. Vid Moderaternas partistämma 2019 stod ytterligare skattesänkningar på dagordningen.

"Moderaterna har återtagit rollen som skattesänkarpartiet framför andra", rapporterade SVT.

 

Det ska ställas mot den S-ledda regeringens konsekventa agerande. Under mandatperioden 2014-2018 stärktes välfärden med 35 miljarder kr. Det blev omkring 100 000 anställda fler anställda i välfärdssektorn.

I Januariavtalet är dessutom S, MP, C och L överens om ytterligare insatser. Förstärkningen av statsbidragen till kommuner och regioner ska fortsätta i ”jämn takt under hela mandatperioden”. 

 

Centralt är även höstens riksdagsbeslut om kostnadsutjämningen, som innebär extra pengar för de mest utsatta kommunerna. Det har enorm betydelse för många mindre lands- och glesbygdskommuner runtom i landet.

Effekterna är tydliga i Norrbotten. För lilla Överkalix handlar det om 6,2 miljoner kr och för Pajala 13,8 miljoner kr i år. Till vinnarna hör också Kalix, Haparanda, Övertorneå och Jokkmokk.

Det är pengar som kommunerna inte fått del av om M och KD fått råda. De två högerpartierna ville skjuta upp beslutet om kostnadsutjämningen, vilket givetvis fått allvarliga konsekvenser för ett antal redan utsatta kommuner.

 

"De är skattesänkarna. Vi är samhällsbyggarna", sa Stefan Löfven (S) när han tydliggjorde skiljelinjerna mot Moderaterna i valrörelsen 2014.

Det är ord som tål att upprepas sex år senare. Moderaterna är och förblir ett skattesänkarparti. Ränderna går aldrig ur.