Den 7 maj har högstadieproduktionen ”Sannas sanna jag” premiär. Den har uppförts över 60 gånger runtom i Sverige och Finland, men nuu sätts den för första gången upp professionellt, i ett samarbete mellan Ung Scen Norr och Teaterhögskolan i Luleå.

– Det handlar bland annat om att teatern är intresserad av att erbjuda studenterna på Teaterhögskolan en lämplig och bra uppgift under sin förstaårspraktik, säger regissören Rasmus Lindberg.

Föreställningen pågår i 55 minuter och ensemblen består av elva personer. Rasmus Lindberg säger att det är sällsynt att ha en så stor ensamble till en pjäs som är kortare än en timme. Det är något som studenterna från Teaterhögskolan tycker är en rolig utmaning.

Artikelbild

| Ensemblen: Ivar Forsling, Erik Kaa Hedberg, Christoffer Rigeblad, Astrid Tägt, Alexandro Soltani, Therése Lindberg, Natalia Fuentes Araya, Astrid Gislason, Amanda Kilpeläinen Arvidsson, Nora Bredefeldt, och Jannie Östergren.

– Jag tycker alla byten är ganska svåra, när man väntar bakom scenen får man lite lätt panik, men man får bara säga åt sig själv att andas, säger studenten Natalia Fuentes Araya.

Rasmus Lindberg säger att just storleken på ensemblen är något som gör denna uppsättning unik. Förutom tre offentliga föreställningar på Norrbottensteatern kommer de även att turnera i länets skolor:

– Samarbetet med teaterhögskolan gör att vi kan skicka pjäser på turné. Det är väldigt roligt att kunna erbjuda högstadieeleverna i Norrbotten en så pass påkostad och månghövdad föreställning.

Pjäsen handlar om Sanna, som på ett slarvigt, impulsivt och starkt värderande sätt skriver en pjäs när hon sitter på en busshållplats. Den handlar om hennes uppbrott med sin strängt religiösa familj och de händelser som leder fram till att hon bränner ner sina föräldrars frikyrka och rymmer hemifrån.

Artikelbild

| Regissören Rasmus Lindberg säger att det är sällsynt att man gör 55 minuter teater med elva personer på scenen.

– Den har ett högt tempo och behandlar ett tungt ämne som religiöst förtryck på ett väldigt humoristiskt och avspänt sätt. Det pågår klonkrig och det förekommer gorillor som sjunger och på det sättet uppstår humor i hennes återgivelse av de fruktansvärda skeendena i hennes tragiska uppväxt, säger Rasmus Lindberg.

Ensemblen poängterar att pjäsen handlar om när människor inte får vara sig själva fullt ut. Det spelar ingen roll om det är religiöst förtryck eller en annan typ av förtryck, utan det handlar om vad som kan hända när människor förminskas och begränsas.

Artikelbild

| Therése Lindberg som Sanna när hon skriver pjäsen sittandes på busshållplatsen.

– Föreställningen handlar absolut om frigörelse, det finns en replik som beskriver handlingen bra: ”Allt det där kan få en att få för sig att man inte duger som man är, det här är berättelsen om vad som händer då”. Det är en kraft som skapar mycket oreda och olycka, säger Rasmus Lindberg.