LEDARE Moderaterna har låtit ta fram ett paraply med budskapet ”Stoppa bidragsregnet!”.

Antagligen tycker Moderaterna och deras reklambyrå att de kommit på något kul och fyndigt. Men det är bara gammal högerretorik i nya former.

Socialdemokraterna ska (som vanligt) framställas som anhängare av ett passiviserande bidragssamhälle och som fiender till en aktiverande arbetslinje, vilket givetvis bara är trams.

S-ledaren Stefan Löfven understryker tvärtom att alla som kan ska jobba. Till skillnad från Moderaterna betonar han dock att vi alla kan hamna i skeden i livet där vi behöver en hjälpande hand från det allmänna eller någon form av bro över mörka vatten.

Långvarig arbetslöshet, allvarlig sjukdom, en skilsmässa, alkoholism, en trafikolycka, en arbetsskada och andra olyckliga omständigheter kan knäcka vem som helst. Därför finns a-kassa, sjukförsäkring, underhållsstöd och liknande trygghetsnät.

En viktig del av det omtalade ”bidragsregnet” i höstens budgetproposition är även höjningen av bostadstillägget för pensionärer.

Det har legat still i 10 långa år men i och med den rödgröna budgeten kan 290 000 pensionärer få ett höjt bostadstillägg med upp till 470 kr i månaden från 2018.

Den som vill kan förstås beskriva det som ”valfläsk” eller ”bidragspolitik”. Men man kan också tycka att det är rimligt att de som varit med och byggt upp vårt land ska ha ekonomisk trygghet på ålderns höst. De ska inte behöva känna ångest och oro när hyran ska betalas.

Ett annat centralt förslag i den rödgröna budgeten är höjningen av det så kallade lönebidragstaket. I budgetpropositionen meddelar regeringen att taket för bidraget ska höjas successivt från dagens nivå på 17100 kr till 20000 kr per månad år 2020.

Man kan så klart framställa även detta som ”bidragsregn”. Själv ser jag det som en välkommen insats för människor som av olika skäl har svårt att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Höjningen av lönebidragstaket underlättar för idrottsklubbar, handikappföreningar, bildningsförbund, församlingar och andra att erbjuda jobb till personer med fysiska, psykiska eller sociala funktionsnedsättningar.

Betydelsefullt är att regeringen även tillskjuter mer pengar (”mer bidrag”, för att använda Moderaternas språk) till Samhall för att skapa fler jobb för människor som har det tufft på den vanliga arbetsmarknaden.

Utöver sitt tidigare uppdrag ska Samhall öka antalet anställda med skyddat arbete med 1000 personer under 2018 och ytterligare 1000 personer under 2019.

Med andra ord: Det finns många goda argument för insatserna i höstbudgeten.

De betyder inte heller att Sverige är på väg att förvandlas till ett simpelt bidragssamhälle. Borgarsnacket om att bidragen skenar motsägs av fakta och statistik.

På LO-bloggen pekar välfärdsutredaren Kjell Rautio på att socialförsäkringarnas andel av BNP har sjunkit trendmässigt sedan 1980-talet.

1990 låg utgifterna för socialförsäkringarna strax under 10 procent av BNP. År 2016 var motsvarande siffra 5,2 procent av BNP.

”Svenskarna är inga bidragsnarkomaner”, konstaterar Rautio med all rätt på sin sida.

I realiteten är svenskarna ett hårt arbetande folk. Sverige – med sitt rödgröna styre – har faktiskt den absolut högsta sysselsättningsgraden av EU:s 28 medlemsländer. Vi ligger i framkant när det gäller innovationer, tillväxt och utveckling.

Det betyder inte att Sverige saknar problem eller utmaningar. Men siffrorna visar att den svenska välfärdsmodellen fungerar betydligt bättre än sina alternativ runtom i världen.

Vi har inte blivit nedsövda av bidragsstaten, som gamle högerledaren Fredrik Reinfeldt påstod en gång i tiden.