Två muslimska kvinnor, en i Frankrike och en i Belgien, förlorade sina jobb då arbetsgivaren inte tillåtit dem att bära huvudduk. Ärendet har drivits till EU-domstolen och under tisdagen kom besked och domstolen ger arbetsgivare rätt att ha företagsregler som bland annat förbjuder huvudduk. Det anses inte vara diskriminering.

EU-domstolen i Luxemburg skriver i ett pressmeddelande att ”en intern ordningsregel hos ett företag som förbjuder bärandet av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler utgör inte direkt diskriminering”.

För att arbetsgivare ska ha rätt att förbjuda anställda att bära slöja krävs att företaget hänvisar till en policy som omfattar alla former av symboler och uttryck, inte bara muslimska.

Anna Waara är själv muslim och bor i Luleå och hon är uppenbart mycket oroad över hur EU-domstolens beslut kommer att påverka livet för muslimska kvinnor.

– Det är ett riktningsbeslut som jag tror kommer orsaka stora problem. Risken är att det kommer påverka muslimska kvinnors egenmakt och möjlighet till självförsörjning. Muslimska kvinnor blir exkluderade från arbetsmarknaden, säger hon.

Även om det gäller alla typer av religiösa, politiska och filosofiska symboler så är hennes bedömning att detta handlar i första hand om muslimska symboler, och då främst sjalen.

Att någon förlorar jobbet för att de vill bära filosofiska symboler på jobbet tror hon inte blir aktuellt.

– Vem kommer att drabbas? Det här kommer slå allra hårdast mot muslimska kvinnor som bär sjal. I praktiken så är det vi som drabbas. Ta Max som exempel, om de skulle genomföra det här, vem är det då som drabbas i slutändan? Konsekvensen blir att det drabbar muslimska kvinnor.

Hon är orolig för att EU-domstolens beslut i praktiken kan komma att innebära att arbetsgivare använder EU-domstolens besked enbart för att de inte vill ha sjalbärande kvinnor på arbetsplatsen, vilket i sig är diskriminering. EU-domstolen skriver dock att ett företags ordningsregel kan indirekt innebära diskriminering, om den i praktiken innebär att personer tillhörande en viss religion särskilt missgynnas.

Anna Waara bär själv sjal på arbetet och har personliga erfarenheter i bemötandet från vissa arbetsgivare.

– Sjalen är hela tiden ett hett ämne. Jag har själv varit hos arbetsgivare som sagt att "hade jag vetat att du bär sjal hade du inte fått komma på den här intervjun, men okej, nu känns det bra så vi kör ändå". Det finns extremt många stereotyper kring sjalen och stor okunskap, säger Anna Waara.

EU-domstolens beslut tros även få stor betydelse för vilka fall Diskrimineringsombudsmannen väljer att driva i framtiden.