Barn stred för IS – vårdnadshavare häktas

Kvinnan klev in i rättssalen med handfängsel i klädd Kriminalvårdens helgröna dress, när häktningsförhandlingen inleddes klockan 11 på torsdagen i Stockholms tingsrätt. En vakt hjälpte henne av med bojorna innan hon slog sig ned på en stol bredvid sin försvarare.

– Jag yrkar att (NN) häktas på sannolika skäl misstänkt för folkrättsbrott, grovt brott, och grov krigsförbrytelse, under perioden 1 augusti 2013 till den 26 maj 2016, sade åklagare Reena Devgun, från sin plats mittemot kvinnan i rättssalen.

Enligt åklagaren finns risk att kvinnan skulle kunna undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredning om hon är på fri fot.

Kvinnan själv förnekar brott, uppgav hennes försvarare Mikael Westerlund.

– Åklagarens häktningsyrkanden bestrids. Min klient förnekar brott och bestrider att det skulle föreligga sannolika skäl, sade han.

Häktas två veckor

Resten av häktningsförhandlingen hölls bakom stängda dörrar. En stund senare var förhandlingen åter offentlig och tingsrätten meddelade att kvinnan skulle häktas till och med den 7 oktober, på sannolika skäl misstänkt för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott.

Åklagaren fick även tillstånd att meddela restriktioner.

Enligt SVT reste kvinnan till Syrien 2013 för att ansluta sig till IS, och återvände till Sverige förra året. Åklagare Karolina Wieslander som biträder förundersökningen säger att kvinnan är vårdnadshavare till barnet som ska ha använts som barnsoldat i Syrien.

– I det här ärendet är hon misstänkt i förhållande till en målsägare, det vill säga ett barn. Vi har också identifierat flera svenska barn som har kommit att användas som barnsoldater, säger hon till TT.

Svenska barn som dött

Hur många svenska barn det rör sig om kan hon inte svara på. Avseende de andra barnen som identifierats är det okända misstänkta personer som tros ha medverkat till att de använts som barnsoldater.

TT: Hur har det gått för barnen?

– Generellt kan jag säga att vi har identifierat ett antal svenska barn som kommit att användas som barnsoldater och som också dött och inte återvänt från Syrien.

Hur det har gått för barnet i det nu aktuella fallet vill Wieslander inte uttala sig om.

TT: Har samtliga barn stridit för IS?

– Det vi sett är att barnen har använts i strid i den typen av grupperingar, antingen före Kalifatets utropande eller efter det, säger hon.

Islamiska staten utropade det så kallade Kalifatet 2014.

Första prövningen

Åklagaren Reena Devgun har tidigare uppgett att detta så vitt hon vet är första gången som frågan om barnsoldater prövas i svensk domstol.

49-åringen häktades även i december 2020, då misstänkt för äktenskapstvång. Brottet ska ha begåtts i Syrien någon gång under 2018. Hon släpptes fyra dagar senare och har sedan dess varit på fri fot fram till att hon anhölls tidigare denna vecka. Enligt åklagare Karolina Wieslander är kvinnan fortsatt misstänkt för äktenskapstvång.

Advokat Mikael Westerlund säger att hans klient är besviken över tingsrättens beslut.

– Vår uppfattning är att man hade kunnat fortsätta bedriva utredningen med henne på fri fot. Beslutet om häktning hade inte varit nödvändigt, men nu får vi acceptera tingsrättens bedömning.

TT: Vad menar hon själv att hon har gjort i Syrien de här åren?

– Hon har i huvudsak försökt hålla sig vid liv och ta hand om sina barn, säger Mikael Westerlund.