En lĂ„ng rad studier har visat att invandrare Ă€r överrepresenterade i brottsstatistiken. Senast var det den uppmĂ€rksammade rapporten frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BrĂ„), som bland annat visade att utrikesfödda och deras barn 2,5â3 gĂ„nger oftare har varit brottsmisstĂ€nkta Ă€n svenskfödda med svenskfödda förĂ€ldrar.
Varför sÄ Àr fallet Àr det fÀrre som undersökt. I ett nytt forskningsprojekt dÀr Jerzy Sarnecki medverkar, senior kriminologiprofessor vid Högskolan i GÀvle och forskare vid Institutet för framtidsstudier, görs ett försök att besvara den frÄgan.
PÄ ett seminarium under onsdagen presenterades nÄgra första, Ànnu icke publicerade, resultat frÄn projektet. Dels har forskarna tittat pÄ de 20 kommuner som sedan 1997 enligt BrÄ har haft högst ökning av vÄldsbrott, respektive 20 kommuner som inte haft nÄgon ökning. NÄgon korrelation kopplat till invandringen, baserat pÄ befolkningssiffror frÄn SCB, har inte hittats.
Ingen korrelation
ââI vissa kommuner har man sett en ökning, och i andra har man inte det. Trots att invandringen Ă€r i stort sett identisk, sĂ€ger Sarnecki.
DÀremot har man hittat andra variabler som korrelerar med kommunerna som haft högst ökning av allvarlig brottslighet. Det gÀller bland annat ökning i inkomstklyftor, en stagnerande befolkningsutveckling, hög arbetslöshet och hög sjuklighet.
ââDet vi sĂ„g Ă€r att invandringen inte spelar sĂ„ stor roll, medan andra variabler uppenbarligen Ă€r relaterade, sĂ€ger han.
Forskarna har Àven studerat de 20 kommuner som mellan 2000 och 2020 haft högst invandring sett till befolkningsandel, och de 20 kommuner som haft lÀgst invandring.
FlyktingvÄgen
Den registrerade brottsligheten var betydligt högre i kommuner med hög invandring, men brottsnivÄn förÀndrades pÄ samma sÀtt i bÄda kommuntyperna, trots att andelen utlandsfödda ökade med 13 procentenheter i den ena typen och 3 procentenheter i den andra, sÀger Sarnecki. SÀrskilt intresserade man sig för vad som hÀnde med vÄldsbrotten efter den stora flyktingvÄgen 2015, men inte heller dÀr skedde nÄgon noterbar ökning.
ââDet kom 160 000 personer, men det finns ingen effekt pĂ„ den allvarliga brottsligheten som vi kan utlĂ€sa, sĂ€ger Jerzy Sarnecki.
ââSĂ„ hur kan det vara sĂ„ att vi har en kraftig ökning av migration men ingen ökning av brottsligheten, trots att invandrarna Ă€r överrepresenterade?
Svaret Àr troligen, enligt Jerzy Sarnecki, att andelen "svenskar" som begÄr brott minskar.
ââSannolikt Ă€r det sĂ„ att vi fĂ„r en förĂ€ndring i sammansĂ€ttningen av underklassen â det vill sĂ€ga den grupp i samhĂ€llet som begĂ„r brott. Det Ă€r helt enkelt sĂ„ att de lĂ€gsta positionerna i samhĂ€llet tas över av invandrare.
Nya underklassen
Samtidigt lÀmnar den tidigare underklassen, till exempel tidigare ankomna invandrare eller mÀnniskor frÄn landsbygden som flyttat till miljonprogrammen i storstÀderna, omrÄdet och blir i stÀllet lÀgre medelklass, menar Sarnecki.
ââDet i sin tur leder till att de fĂ„r lite bĂ€ttre jobb och lite bĂ€ttre bostĂ€der med mera. SĂ„ den gamla underklassens brottslighet minskar och den nya underklassens brottslighet ökar, sĂ€ger han.
ââDet hĂ€r kan vi inte bevisa just nu, men det Ă€r en hypotes som mĂ„ste utredas enligt de data jag presenterat.
Klart Ă€r att frĂ„gan om varför invandrare Ă€r överrepresenterade â inte bara det faktum att de Ă€r det â mĂ„ste börja diskuteras, tycker han.
ââInom vissa politiska kretsar tycker man att svaret Ă€r sjĂ€lvklart, kulturellt, ras och sĂ„ vidare, men att övriga politiska fĂ€rger inte har brytt sig om den hĂ€r frĂ„gan tycker jag Ă€r klandervĂ€rt.