Oppositionen kräver nya miljardsatsningar

Riksdagens budgetdebatt är inte riktigt som vanligt. Konfliktnivån är låg, replikskiftena få och finansminister Magdalena Andersson inleder med att tacka de andra partierna.

– Sverige och hela världen befinner sig i en unik situation. Samtidigt som vi ska debattera här i kammaren kämpar covid19-patienter för sina liv. Jag vill ta tillfället i akt och tacka Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna för ett mycket gott samarbete. Det samma gäller oppositionspartierna. Svenska folket ska veta att partierna i riksdagen tar situationen på största allvar och förmår samla sig för Sverige i en kritisk tid, säger hon.

Genomgående ställer sig partierna från vänster till höger bakom de många krisåtgärder som har presenterats. Men inget parti tror att de kommer att räcka.

V vill ha mer till välfärd

Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, beklagar att regeringen inte satsar mer på välfärden.

– Det är många bra reformer som har presenterats under den här krisen. Men när vi tittar i budgeten ser vi att regeringen planerar för neddragningar i välfärden. Det handlar om en minskad konsumtion som motsvarar 15 miljarder kronor. Varför planerar S för nedskärningar i krisen? säger Ulla Andersson.

Men finansministern vill inte kännas vid kritiken.

– Vi har i den här budgeten det största tillskottet till kommuner och regioner som någonsin gjorts, det är ett viktigt besked till alla som jobbar därute. Därutöver har vi lyft av sjuklönekostnaderna och tar alla extrakostnader på grund av viruset, säger Magdalena Andersson och tillägger att mer resurser kan komma i budgeten i höst.

För kort livlina?

Även Moderaterna räknar med att kommuner och regioner kommer att behöva mer resurser. Partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson befarar att den livlina som regeringen och samarbetspartierna C och L kastat ut till företagen inte kommer att nå hela vägen fram.

– Sverige befinner sig i ett krig. Fienden är inte ett annat land utan ett virus, säger hon.

M vill bland annat att staten ska ta en större del av hyreskostnaden för krisande företag, liksom för lånegarantierna i den statliga företagsakuten. Och i likhet med de flesta oppositionspartierna vill partiet utöka systemet för korttidspermitteringar ännu mer.

– Vi är övertygade om att det behövs mer här och nu för att vi inte ska hamna i recession och massarbetslöshet senare, säger Svantesson.

Totalt räknar hon med att M:s åtgärder kostar staten drygt hundra miljarder kronor mer per månad för april, maj och juni.

Sverige har råd

Svantesson anser att staten har råd att låna till de satsningar som M föreslår. Enligt henne är en statsskuld på 50 procent av BNP inte en orimlig nivå efter en sådan här kris.

Inte heller Sverigedemokraterna oroar sig för en växande statsskuld just nu. Att inte göra mer nu kan orsaka ännu större kostnader längre fram när ekonomin ska startas om igen, anser partiets ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt.

– Sverige klarar av att öka statsskulden och lånefinansiera det här, säger Oscar Sjöstedt och uppskattar att det skulle kunna behövas runt 500 miljarder till i olika åtgärder, och kanske ännu mer.

KD har också flera förslag för att undvika att företag går i konkurs och att många förlorar jobbet, bland annat föreslås ett kostnadsstöd till företag på cirka 85 miljarder kronor under tre månader.

– Regeringen har gjort mycket men jag är ändå rädd för att man underskattat djupet och hastigheten i den här krisen, säger KD:s ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed.

Utesluter inte åtgärder

Regeringens samarbetspartier, L och C, är inte främmande för att mer behöver göras.

– Vi utesluter inte åtgärder som motsvarar det dubbla i förhållande till de åtgärder som vi redan har gjort, säger L:s ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson.

Han varnar för att arbetslösheten nu riskerar att nå 90-talets höga nivåer.

Enligt Centerns ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström är fler åtgärder och paket att vänta.

– Ja, absolut. Allt vi har gjort de senaste veckorna har handlat om att säkra centrala samhällsfunktioner, säkra den svenska välfärden och säkra upp en så stor del som det går av svenska jobb och företag. Är det så att något av de tre betingen behöver ytterligare åtgärder, då är vi beredda att gå fram med dem, säger Källström till TT.