Extremistkampanj mot socialtjänsten tillbaka

I december 2021 publicerade en arabiskspråkig sajt ett 20-tal videoklipp om påstådda övergrepp från svenska socialtjänsten. Det blev början på en omfattande desinformationskampanj som enligt MPF är den största som Sverige någonsin utsatts för.

– Den hade hundratals miljoner följare där i januari-februari, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på myndigheten.

Egentligen avstannade kampanjen aldrig, men möjligtvis överskuggades den av Rysslands invasion av Ukraina, tror Östlund. Sedan slutet av valrörelsen har den dock återigen blossat upp.

– Den har inte lika många följare i dag, men den har givetvis ett oerhört stort genomslag i alla fall.

Våld och terrorhot

I kampanjen, som målar ut Sverige som ett fascistiskt land som kidnappar barn till muslimska föräldrar, har det både uppmanats till våld och framförts underförstådda hot om terror. De som sprider vidare budskapen är i hög grad personer som bekänner sig till våldsbejakande eller islamistiska rörelser.

– Det är uppenbart att det finns ett intresse av att störa Sverige och ge felaktiga bilder av hur Sveriges värn av barn ser ut. Svenska värderingar stör islamistiska intressen och därför finns Sverige i fokus, säger Mikael Östlund.

Ofta används videoklipp som föräldrar i Sverige som fått sina barn omhändertagna av socialtjänsten själva publicerat.

– Sedan har de filmerna använts som något slags omvänt bevis för att Sverige kidnappar barn. Så man har använt dem på ett sätt som föräldrarna själva möjligtvis inte tänkt sig, säger Mikael Östlund och tillägger:

– Informationspåverkan blir som mest effektiv när man börjar i fakta men sedan ändrar hela berättelsen kring det.

Väntas återkomma

I vintras och våras var videoklipp på Youtube en central del i spridandet av desinformationen. Nu ser MPF även att Tiktok används mer frekvent.

– Framför allt unga använder Tiktok allt mer som ett sätt att söka nyheter, så det visar hur man anpassar sig efter de målgrupper man vill rikta in sig till.

För gemene man gäller det att tänka källkritiskt för att stå emot liknande informationspåverkan. Innan man delar vidare saker på internet bör man kontrollera sanningshalten i det via en annan källa – särskilt om det är något man blir upprörd av. Det är nämligen troligt att den här och liknande desinformationskampanjer återkommer framöver, säger Mikael Östlund.

En av orsakerna är att svenska värderingar, och däribland synen på hbtq-personer och deras rättigheter, provocerar.

– Sverige är ett liberalt land, vi har stor frihet att bilda opinion, ha åsikter och definiera oss själva. Hela hbtqi-perspektivet utmanar islamistiska idéer och därför kommer Sverige att stå i fokus för den här typen av kampanjer, säger han.