USA-ledd övning pÄ Bornholm: "En vÀndpunkt"

Precis som pÄ Gotland mÀrks en sÀrskild kÀnsla av utsatthet pÄ Bornholm, Danmarks utpost i öster. Att amerikansk militÀr landar pÄ "solskensön" och lastar ur sitt raketartillerisystem Himars med 550 kilometers rÀckvidd blir en symbolladdad hÀndelse.

Jakob Seerup, militÀrhistoriker och inspektör pÄ Bornholms museum.

Jakob Seerup, militÀrhistoriker och inspektör pÄ Bornholms museum.

Foto: Johan Nilsson/TT

Försvar2022-05-26 07:43

– Det Ă€r en vĂ€ndpunkt. Det Ă€r nĂ„got helt nytt, sĂ€ger Jakob Seerup, militĂ€rhistoriker och inspektör pĂ„ Bornholms museum.

Likadant kÀnner Bornholms hemvÀrnschef, Lars Lilholm:

– Vi har samarbetat med amerikanerna förut, men nĂ€r de kommer med den hĂ€r utrustningen och visar att de kan hjĂ€lpa oss, sĂ„ betyder det mycket för bornholmarna.

Den amerikanskledda övningen pÄ Bornholm som genomfördes tidigare i veckan Àr en av mÄnga som gÄr ut pÄ att i samarbete med mindre allierade nationer blixtsnabbt och överraskande fÄ raketartillerisystemet pÄ plats, avfyra missiler och sedan lyfta igen, innan motstÄndaren hinner reagera.

En motsvarande övning genomfördes till exempel i oktober förra Äret pÄ Gotland.

– Bornholm Ă€r, likt Gotland, strategiskt placerat i Östersjön. Det gĂ€ller att visa en tröskelhöjande effekt pĂ„ de hĂ€r tvĂ„ öarna, för de kommer att vara militĂ€rstrategiskt betydelsefulla, sĂ€ger Sveriges representant vid övningen pĂ„ Bornholm, statssekreterare Jan-Olof Lind.

Extra laddat

Men pÄ Bornholm blir det extra laddat, inte minst pÄ grund av ett utspel frÄn den ryska ambassadören i Köpenhamn, Vladimir Barbin, tidigare i Är. Det finns en uppgörelse frÄn 1946, hÀvdar ambassadören, som innebÀr att amerikanska styrkor inte fÄr vistas pÄ Bornholm.

Utspelet gjordes efter att den danske försvarsministern Morten BÞdskov (S) i en intervju uttryckt att amerikanska soldater kan komma att placeras pÄ Bornholm "om sÄ krÀvs".

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) bet genast ifrÄn mot ambassadören:

– Ryssland har inte rĂ€tt att blanda sig i dansk försvarspolitik, inte heller vad som sker pĂ„ Bornholm.

Sovjet bombade

I andra vÀrldskrigets slutskede var det Sovjetunionen som befriade Bornholm frÄn nazisterna. Eftersom tyskarna inte gav sig frivilligt, bombade Sovjet bÄde RÞnne och NexÞ. NÀr nazisterna besegrats blev ryssarna sedan kvar i ytterligare elva mÄnader, Ànda fram till april 1946.

Danmark och Ryssland har olika tolkningar av överenskommelsen som gjordes inför att Sovjet skulle lÀmna.

LÀnge undvek Danmark, av hÀnsyn till Sovjet, att öppet tillÄta utlÀndsk militÀr nÀrvaro pÄ Bornholm. Politiskt började Danmark att frigöra sig frÄn det hÀnsynstagandet redan under 1980-talet och frÄn 2000-talets början har utlÀndsk militÀr regelbundet varit med i övningar pÄ ön, framhÄller Jakob Seerup.

– Det kan ju inte vara nĂ„got helt okĂ€nt för ryssarna att tolkningen av avtalet frĂ„n 1946 inte finns kvar, sĂ€ger han.

Blandade kÀnslor

NÀr vi pratar med bornholmare pÄ Store Torv i RÞnne visar sig kÀnslorna vara blandade kring hur utsatt position Bornholm har.

– Jag tycker att det Ă€r otryggt, eftersom vi har det lĂ€ge vi har, mitt i Östersjön. Det kommer militĂ€rer till Bornholm för att öva och sjĂ€lvklart ska de öva, men samtidigt kĂ€nns det lite som att hĂ€lla bensin pĂ„ brasan. Jag Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r superbra, sĂ€ger Dorthe Westh.

RÞnnebon Tommy Barnabas Àr övertygad om att Rysslands fokus Àr Ukraina och att det varit sÄ frÄn start, sÄ han upplever inte Bornholm som sÀrskilt utsatt.

– Nej, inte nu. Det skulle vara i ett framtida krig, men inte nu. Jag Ă€r inte rĂ€dd för Ryssland.

"En god och fredlig ö"

Flera vi talar med beklagar de nedskÀrningar som gjorts pÄ öns militÀra anlÀggning, AlmegÄrds kaserne, och hoppas att den överenskomna storsatsningen pÄ danskt försvar framöver ocksÄ ska leda till större militÀra muskler pÄ Bornholm.

– Vi har ju en kasern hĂ€r ute, men den krymptes vĂ„ldsamt tidigare. Det som finns kvar Ă€r för lite, sĂ€ger Finn Mannering, som ocksĂ„ bor i RĂžnne.

Alice Bertelsen sÀger att krigsutbrottet i Ukraina skakade om henne till en början, men att hon nu blivit övertygad om att Ryssland inte utgör nÄgot hot mot Bornholm.

– Men man vet ju inte, det gör inte finlĂ€ndarna eller svenskarna heller. Jag tror det inte, jag hoppas det inte. Det hĂ€r Ă€r en god och fredlig ö.

Bornholm stÀrks

MilitÀranalytiker Esben Salling Larsen vid Danmarks försvarsakademi tror att Bornholms speciella historia bidrar till att danskar överlag ser Bornholm som nÄgot sÀrskilt i förhÄllande till Ryssland. Men sett ur ett Natoperspektiv Àr ön inte det, framhÄller han, och ett svenskt Natomedlemskap kommer att stÀrka Bornholm ytterligare.

– Man kan sĂ€ga att om Nato utvidgas med Sverige och Finland sĂ„ har Nato bĂ„da sidorna av Östersjön och Bornholm blir som en punkt i mitten frĂ„n vilken man kan övervaka vad som hĂ€nder.

Hans kollega Peter Viggo Jakobsen, lektor vid danska försvarsakademin, delar den bilden. Östersjön Ă€r pĂ„ vĂ€g att bli ett "Natohav", konstaterar han.

– Med den geografi och de militĂ€ra styrkeförhĂ„llanden som rĂ„der i Östersjön, i kombination med det ryska nederlag som Ă€r pĂ„gĂ„ende i Ukraina, sĂ„ har jag svĂ„rt att se att ryssarna skulle ha nĂ„gon ambition att angripa Bornholm eller Gotland, sĂ€ger Peter Viggo Jakobsen.

Fakta: Övningen

Övningen pĂ„ RĂžnnes flygplats pĂ„ Bornholm var en del av den amerikanskledda övningen Defender Europe 2022.

FrÄn dansk sida medverkade marinen, flygvapnet och hemvÀrnet. Samtidigt fanns det danska kungliga livgardet pÄ plats och genomförde skjutövningar i nÀrheten av flygplatsen.

Raketartellerisystemet Himars (M142 High Mobility Artillery Rocket System) har en rÀckvidd pÄ 550 kilometer och anvÀnds bÄde av den amerikanska armén och marinen.

Syftet med övningen var att tillsammans med den danska försvarsmakten sÀkerstÀlla mottagandet av ett transportflygplan innehÄllande Himars, lasta av raketartillerisystemet, genomföra en simulerad avfyrning och dÀrefter snabbt lÀmna igen.

KÀlla: Danska försvarsmakten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!