Den 17 mars 2020 rekommenderade regeringen att gymnasieskolorna skulle övergÄ till distansundervisning, och över en natt tömdes skolor över hela landet pÄ elever.
Fyra rektorer som TT intervjuat ger en bild av ett utmanande Ă„r â som trots allt gĂ„tt över förvĂ€ntan.
ââResultaten har inte varit lika bra som vanliga skolĂ„r, men det gĂ„r inte att förvĂ€nta sig heller. Att de Ă€ndĂ„ Ă€r sĂ„ pass bra som de Ă€r tycker jag Ă€r otroligt, sĂ€ger Torbjörn Hanö, rektor för en av landets största gymnasieskolor, Polhemsskolan i Lund med drygt 2 600 elever.
ââGrovt uppdelat har vissa elever haft det mycket jobbigare pĂ„ grund av detta, medan det finns en minoritet som faktiskt lyckats bĂ€ttre.
Nattpass
Bilden delas av Peter Axelsson, rektor för bland annat naturprogrammet och skidgymnasiet pÄ Lapplands gymnasium i GÀllivare, som har nÀstan 600 elever.
Vissa elever blev "extremt duktiga" hemma och presterade bÀttre, men det slog Ät bÄda hÄllen, sÀger han.
ââVi Ă€r oroliga för en del elever som försvann lite grann under vĂ„ren. Det var elever som valde att göra andra saker, kanske vara uppe pĂ„ nĂ€tterna. Det var inte sĂ„ mĂ„nga, men det var för mĂ„nga.
PĂ„ Polhemsskolan i Lund höjdes nĂ€rvaron i samband med distansundervisningen. NĂ€r det blev distans i mars halverades sjukfrĂ„nvaron hos elever, frĂ„n cirka 15â16 procent per vecka till 7â8 procent, sĂ€ger Torbjörn Hanö.
ââVĂ„r tolkning Ă€r att de kĂ€nde att de kunde följa med pĂ„ distans om de kĂ€nde sig lite krassliga hemifrĂ„n, medan de kanske inte beger sig in till skolan med samma symtom, sĂ€ger han.
Att inte ha eleverna pÄ plats har dock tÀrt pÄ lÀrarna.
ââJag pratade med mĂ„nga lĂ€rare i vĂ„ras som sade att "det var inte dĂ€rför jag blev lĂ€rare, fortsĂ€tter det sĂ„ hĂ€r kommer jag inte vara kvar". SĂ„ eleverna saknar vi nĂ„got enormt, sĂ€ger Torbjörn Hanö.
VÀrre under hösten
Stockholm drabbades hÄrdast av viruset nÀr det först slog till mot Sverige. PÄ Klara Teoretiska Gymnasium Stockholm Södra, med drygt 400 elever fördelade pÄ fyra studieförberedande program, lyckades man dock hÄlla viruset borta under vÄren, sÀger rektor Lotten Nimar.
ââVi hade personal och elever som var utomlands under sportlovet och nĂ„gra av dem satt i tillfĂ€llig karantĂ€n. Men vi hade vĂ€ldigt lĂ„g smittspridning i skolan, ingen i personalen och vĂ€ldigt fĂ„ elever testade positivt.
VÀrre har det varit under hösten.
ââDet har rusat i vĂ€g med vĂ€ldigt mĂ„nga i familjekarantĂ€n eller med symtom. Uppemot en tredjedel av personalen har varit borta, sĂ„ nu har det varit tufft, fram till att vi övergick till distans igen.
Distansen har stundvis varit utmanande. SÀrskilt har det sociala samspelet blivit lidande, och vÀrdegrundsarbetet som ofta krÀver riktiga diskussioner pÄ plats har varit svÄrt, sÀger Lotten Nimar.
ââDet blir starkt fokus pĂ„ kunskap och att utveckla lĂ€randet, medan det andra arbetet, att genomföra skolans demokratiuppdrag, blir jĂ€ttesvĂ„rt digitalt.
PÄ det stora hela anser hon ÀndÄ att övergÄngen frÄn nÀrundervisning, som det kallas, har gÄtt över förvÀntan. De har lÀrt sig mycket som de kan bÀra med sig efter pandemin, sÀger Lotten Nimar, som Àven hon pÄpekar att vissa elever gynnats av distansen.
ââPersonligen kan jag se att det finns fördelar med en blandversion, att man till viss del kan vara pĂ„ distans. Det kan gynna elever och det vore bra om möjligheten fanns kvar.
Fantastiska företag
Inte heller pÄ Bergstrands gymnasium i Uppsala, dÀr man har yrkesprogrammen BA och fordon och transport, var distansen sÄ svÄr som man först trodde, sÀger rektor Sanna Vingren. En stor del av utbildningen sker genom praktik och det har fortsatt fungerat Àven under pandemin.
ââVi har haft fantastiska företag som fortsatt ta emot elever pĂ„ praktik. Och undantagen för nödvĂ€ndiga praktiska moment pĂ„ skolan har vi nyttjat och kunnat ta in elever i smĂ„ grupper.
SjÀlva övergÄngen till distans tror hon underlÀttades av att skolan anvÀnde ett verktyg som mÄnga elever redan kÀnde till.
ââDet gjorde nog övergĂ„ngen mindre dramatisk för eleverna.
TT: Vilka har varit fördelarna och nackdelarna med distansen?
ââFler elever har uttryckt att det blir lugn och ro och fullt fokus och tycker att det gĂ„r jĂ€ttebra. En stor nackdel Ă€r att det sociala samspelet i klassrummet blir lidande. Undervisningen bygger pĂ„ dynamiken i ett klassrum och det fĂ„r man absolut inte hur bra digitala medel man Ă€n har.
Ăven om hon framöver önskar ha alla elever i skolan skulle hon gĂ€rna se större möjligheter för mer individuella lösningar för vissa elever under vissa perioder, som kan gynnas av distansen.
ââSĂ„ att vi har lite större frihet att anvĂ€nda oss av de erfarenheter och de kunskaper vi nu fĂ„tt.
Hybrid bra
Torbjörn Hane pÄ Polhemsskolan i Lund anser ocksÄ att en hybridlösning skulle vara bra.
ââEn del mĂ„r bĂ€ttre av att inte alltid vara pĂ„ plats i skolan, och mĂ„nga pendlar en bra bit.
Peter Axelsson, rektor pÄ Lapplands gymnasium i GÀllivare, tror att lÀrdomarna frÄn pandemin kan förÀndra gymnasieskolan i grunden.
ââJag hoppas att vi ser vad det hĂ€r har gett oss, och vilka verktyg vi fick. Att vi verkligen funderar pĂ„ att en del elever har gynnats av att ha den hĂ€r distans- och fjĂ€rrundervisningen, och det kanske man ska fortsĂ€tta med, sĂ€ger han.
ââSkolan Ă€r till för eleverna, och det som Ă€r bĂ€st för dem Ă€r det vi ska sikta in oss pĂ„. Sedan passar det inte en del elever, dĂ„ mĂ„ste man ha alternativet ocksĂ„.