I mejl till 2 000 skolor utgav sig forskare för att vara mammor till barn som skulle börja förskoleklass och frÄgade om det fanns plats pÄ skolan och möjlighet att komma pÄ besök.
Svaren frÄn skolorna visade att barn utan diagnos i högre grad var vÀlkomna att komma pÄ besök Àn barn som i mejlet frÄn forskarna pÄstods utredas för adhd eller ha diabetes typ 1.
SÀmre möjligheter
Skillnaden var större i svaren frÄn friskolor Àn kommunala skolor.
ââBarn som har adhd och diabetes typ 1 har lite sĂ€mre möjligheter att komma till skolor och besöka dem och fĂ„ information Ă€n barn som inte har de hĂ€r diagnoserna, sĂ€ger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi pĂ„ LinnĂ©universitet, till SVT.
Han Àr medförfattare till studien som getts ut som ett sÄ kallat working paper pÄ Institutet för nÀringslivsforskning.
ââAdhd tycks vĂ€rre Ă€n diabetes och pojkar tycks komma sĂ€mre ut Ă€n flickor, sĂ€ger Mats Hammarstedt.
Totalt blev 49 procent av barnen utan nÄgon diagnos erbjudna att komma och besöka den kontaktade skolan medan motsvarande andel bland barn med adhd och diabetes typ 1 var 40 respektive 45 procent.
Enligt undersökningen fick 53 procent av barnen utan diagnos en inbjudan att komma hÀlsa pÄ i tillfrÄgade friskolor, men bara 33 procent av barnen som sades utredas för adhd.
FÄr inte sortera
Samtidigt fick 22 procent av barnen utan diagnos positivt besked om plats i de tillfrÄgade friskolorna, men bara knappt 11 procent av de barn som pÄstods utredas för adhd.
Ăven i svaren frĂ„n kommunala skolor fanns liknande skillnader, men de var inte statistiskt signifikanta.
Ulla Hamilton, vd för friskolornas riksförbund, sÀger till SVT att det kan finnas olika förklaringar, bland annat en rÀdsla för kostnader. Hon betonar att skolorna enligt lag inte fÄr sortera elever.