Vi slappnar kanske av, vi har inga tider att passa, vi behöver inte gĂ„ upp tidigt pĂ„ morgonen. MĂ„nga svenska uppger att de dricker mer â och oftare â pĂ„ semestern.
Men varför dricker vi mer bara för att vi Àr lediga?
ââAlkohol Ă€r ofta nĂ„got som ingĂ„r i umgĂ€nge i Sverige, sĂ€ger Anders Hammarberg, alkoholforskare vid Karolinska institutet.
ââOch sĂ„ Ă€r alkohol ocksĂ„ tradition pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. PĂ„ Arlanda kan man se folk klockan sex pĂ„ morgonen sitter och dricka öl bara för att man Ă€r ledig och ska flyga.
FörÀndrad debatt
Synen pÄ alkohol i Sverige har förÀndrats över tid. Undersökningar visar att ungdomar i dag i större utstrÀckning Àn tidigare tackar nej till alkohol samtidigt som attityderna kring att dricka alkohol till vardags blivit mer tillÄtande bland svenskar jÀmfört med för exempelvis 10 Är sedan.
ââSĂ„ det Ă€r lite dubbla signaler, sĂ€ger Hammarberg, och fortsĂ€tter:
ââDet som Ă€r positivt Ă€r att vi har ett lite annat debattklimat kring alkohol i dag.
För vissa mÀnniskor Àr total avhÄllsamhet frÄn alkohol det enda alternativet, att inte röra en droppe. För andra kan hjÀlp med att minska sin konsumtion vara en lösning.
Men metoder inriktade pÄ att uppnÄ ett "kontrollerat" drickande Àr kontroversiellt till viss del.
En förlegad bild
Anders Hammarberg menar att svensk beroendevĂ„rd fortsatt Ă€r vĂ€ldigt instĂ€lld pĂ„ helnykterhet â nĂ„got som han menar gör att man gĂ„r miste om att hjĂ€lpa en stor grupp mĂ€nniskor. Det behövs dĂ€rför ett mer nyanserat sĂ€tt att se pĂ„ behandling kring alkoholproblematik.
ââDe som Ă€r i beroendevĂ„rden Ă€r inte representativa för den stora grupp med alkoholproblem eller beroende. Den gruppen har heller inte lika svĂ„ra problem som de som Ă€r i beroendevĂ„rden.
Tröskeln har visserligen sÀnkts men fortfarande söker alldeles för fÄ hjÀlp för alkoholproblem, menar Anders Hammarberg. Han tror Àven att en förlegad bild av beroendevÄrden lever kvar hos mÄnga mÀnniskor. Det i sin tur kan göra det svÄrare att vÄga ta steget mot hjÀlp.
ââMĂ„nga tror nog att beroendevĂ„rden ser ut som den gjorde pĂ„ 80-talet, att man Ă„ker pĂ„ behandlingshem, Ă€r sjukskriven och borta frĂ„n sin familj en mĂ„nad typ â och det vill man inte vara med om. Det Ă€r ett skĂ€l till att det stora behandlingsgapet uppstĂ„r.
SjÀlv hÄlla koll
Hur vet man dÄ om man har ett problem? Och dricker för mycket? Det gÄr inte att svara pÄ rak arm.
Men om man börjar fundera över om man kanske dricker för mycket sÄ kan det vara bra att kolla sig sjÀlv. Att faktiskt, med papper och penna, skriva ner hur mycket alkohol man fÄr i sig under ett antal veckor.
ââOm man ligger pĂ„ en konsumtion över 10 glas per vecka i flera veckor efter varandra sĂ„ kan det finnas anledning att se upp litegrann dĂ„ det finns en ökad risk för olika typer av skador, sĂ€ger Anders Hammarberg.
NÀr semestern tar vid, dagarna flyter samman och de sociala minglen blir allt fler Àr det lÀtt att antalet glas vin eller öl ocksÄ ökar. Men Àven pÄ sommaren Àr det viktigt med ramar för sin konsumtion, att sÀtta en grÀns för mÀngden alkohol som man ska dricka, anser Hammarberg.
ââOch det behöver man inte göra bara för att man har problem. Det gĂ€ller Ă€ven vid en lĂ„griskkonsumtion.
Alkohol ökar inte minst risken för leverskador och skador pĂ„ andra inre organ. Ăven hjĂ€rnan och hjĂ€rtat pĂ„verkas. DĂ€remot Ă€r det inte sĂ€kert att en hög alkoholkonsumtion alltid syns utĂ„t, menar Hammarberg.
ââDet Ă€r hĂ€lsosamt att dricka mindre helt enkelt.
Finns varningssignaler
Men att dricka lite mer alkohol under sin sommarledighet leder inte automatiskt till ett problem. Om man dÀremot efter semestern fortsÀtter i samma fotspÄr finns det anledning att ta sig en funderare.
Anders Hammarberg möter sjÀlv mÀnniskor som behöver hjÀlp nÀr sommaren Àr över.
ââSemestern tog slut, men det gjorde inte semesterdrickandet. Det Ă€r en varningssignal. Man ska vara vĂ€ldigt noga med hĂ„lla koll pĂ„ det, om man inte lyckas Ă„tergĂ„ till vardagskonsumtion nĂ€r sommaren Ă€r slut, sĂ€ger han.